Terapi · Studier och vetenskap
Vad som är belagt.Vad som förblir modell.
Här hittar du studierna om FaceFormer-terapin med deras siffror och begränsningar, den egna forskningen sedan 1993 och grundforskningen som modellen bygger på. Och ett ärligt svar på vad av detta som är säkerställt.
I korthet
Fyra slags kunskap
Inte varje källa väger lika tungt. För att du ska kunna bedöma det du läser på den här sidan skiljer vi mellan fyra slag.
En randomiserad studie
Vid universitetssjukhuset Hamburg-Eppendorf fördelades 45 barn och ungdomar slumpmässigt på två grupper och följdes i sex månader. Det är det starkaste belägg som finns för FaceFormer-terapin.
Mindre undersökningar
Pilotstudier med få personer, kongressbidrag, ett arbete om överkroppens statik, en fallrapport och ett tidigt bokbidrag från Mainz. De visar riktningar, säkerställda effekter visar de inte.
Grundforskning
Arbeten om näsa, tunga, sväljning, huvudbalans och inlärning. De undersöker inte FaceFormer, utan de samband som modellen bygger på.
En arbetsmodell
Den triadiska funktionskretsen av andning, sväljning och huvudbalans ordnar dessa byggstenar. Den går att pröva, som helhet har den ännu inte prövats.
Hamburgstudien
Uppbyggnaden av en randomiserad studie
Studien genomfördes vid polikliniken för tandreglering vid universitetssjukhuset Hamburg-Eppendorf. Undersökningarna ägde rum 2002, de utvärderades i M. Schwans doktorsavhandling (2007), och tidskriftsversionen publicerades 2004.
Vilka som deltog
45 barn och ungdomar mellan 3,9 och 16,9 år, i genomsnitt drygt åtta år gamla. Alla hade flera behandlingskrävande funktionsstörningar i munhålan, hade inte tidigare behandlats för dem och fick under studien ingen annan behandling som tandställning, arbetsterapi eller sjukgymnastik.
Två grupper genom slumpen
26 barn tränade med FaceFormer. 19 barn fick myofunktionell terapi utan hjälpmedel på logopedmottagningar i Hamburgområdet, enligt respektive mottagnings koncept. Ålder, kön och fyndens svårighetsgrad var jämförbara i båda grupperna.
Vad FaceFormer-gruppen gjorde
Pressa och hålla läppkilen, därtill dragövningar, med tungspetsen bakom papilla incisiva. Efter tre veckor användes FaceFormer även på natten. Var sjätte vecka kontrollerades övningarna på kliniken.
Hur det mättes
Vid start, efter tre och efter sex månader undersökte en tandregleringsspecialist och en talterapeut varje barn enligt ett standardiserat undersökningsprotokoll. Sväljmönstret kontrollerade de med palatografi, läppkraften med ett mätinstrument. Vilken grupp ett barn tillhörde gick inte att se vid undersökningen.
Resultat
Vad som visade sig efter sex månader
Båda grupperna förbättrades. När det gällde munandning och sväljmönster var skillnaden till FaceFormer-gruppens fördel statistiskt signifikant efter sex månader.
Läppkraften ökade tydligt i båda grupperna, i FaceFormer-gruppen snabbare. För terapin är det mönstret som räknas, kraften var här ett mätvärde. När det gällde läspning (sigmatism) syntes ingen skillnad under sex månader. Författarna drar slutsatsen att uttalet behöver övas separat efter förbättrad andning och förbättrad sväljning.
Doktorsavhandlingen i fulltext Tidskriftsversionen på PubMed
Munandning med FaceFormer
Munandning utan hjälpmedel
Felaktigt sväljmönster
Läspning efter 6 månader
Andel av de undersökta barnen med fyndet, kliniskt bedömt av undersökare som inte kände till gruppindelningen. Före 26 och 19 barn, efter tre månader 19 och 14, efter sex månader 17 och 13. Värden från: Schwan M (2007). Evaluation einer innovativen apparativen Therapie zur Harmonisierung der orofazialen Muskulatur und Funktion. Doktorsavhandling, Universitätsklinikum Hamburg-Eppendorf, s. 38 samt tabell 7 och 8. Tidskriftsversion: Korbmacher HM, Schwan M, Berndsen S, Bull J, Kahl-Nieke B (2004). Evaluation of a new concept of myofunctional therapy in children. Int J Orofacial Myology 30:39-52. Begränsningar: små grupper, 15 av de 45 barnen saknas vid uppföljningen. FaceFormer-gruppen kontrollerades på kliniken och tränade även på natten, jämförelsegruppen behandlades på olika logopedmottagningar enligt deras respektive koncept. Sabine Berndsen (Dr. Berndsen GmbH) är medförfattare. Långtidsdata saknas. Båda grupperna förbättrades.
Studiens begränsningar
Vad Hamburgstudien inte visar
En studie är så bra som det man vet om dess begränsningar. Dessa sex punkter hör ihop med siffrorna.
Färre barn i slutet
45 barn började, efter sex månader undersöktes 30, 17 med FaceFormer och 13 utan hjälpmedel. I så små grupper förskjuter några få barn procentvärdena tydligt.
Bara sex månader
Om förändringarna består undersöktes inte. Studien påpekar själv att det krävs längre observationer med fler deltagare för det.
Två behandlingsvägar
FaceFormer-gruppen kontrollerades regelbundet på kliniken och tränade även på natten. Jämförelsegruppen behandlades på olika mottagningar enligt olika koncept. Det som jämfördes var alltså två vägar, inte enbart ett hjälpmedel.
Ett tidigare övningsschema
Träningen genomfördes 2002 med dåtidens FaceFormer och enligt dåtidens schema, fyra gånger dagligen 20 upprepningar. Dagens övningsschema är uppbyggt på ett annat sätt.
Nära utvecklingen
Tidskriftsversionen skrevs med medverkan av Sabine Berndsen, som var med och utvecklade metoden. Undersökningarna gjordes av experter vid universitetssjukhuset utan att de kände till barnets grupp. En upprepning av andra forskargrupper återstår.
Bara för den här gruppen
Det som undersöktes var barn och ungdomar med funktionsstörningar i munhålan. Siffrorna kan inte överföras till vuxna, till snarkning, käkledsbesvär eller andra användningsområden.
Munandningen bedömdes vid undersökningen, inte med ett mätinstrument. Studien nämner själv att andningssättet kan förändras under dagens lopp. Och resultaten är ingen dom över logopedi. Även jämförelsegruppen förbättrades, och båda går bra att kombinera.
Andra arbeten
Ett bidrag från Mainz, överkroppens statik och en fallrapport
Ett oberoende arbete från Mainz. Redan 2001 behandlade Al-Nachef, Doll och Sergl vid polikliniken för tandreglering vid universitetet i Mainz FaceFormers effekt, i ett bidrag till antologin ”Prävention und Frühbehandlung”. Det är det tidigaste arbete om hjälpmedlet som vi känner till där utvecklarna inte medverkade. Det publicerades som bokkapitel, inte i en granskad tidskrift. Antal deltagare och studiens uppbyggnad har vi inte tillgång till, därför anger vi här källan och inga resultat.
Överkroppens statik. Herget, Ohlendorf och Kopp undersökte 2012 i tidskriften Manuelle Medizin överkroppens statik före och efter sex månaders FaceFormer-träning. Dessförinnan hade en pilotstudie gjorts vid universitetet i Frankfurt med fem personer, vars rygg mättes tredimensionellt under träningen (kongressposter 2009). Författarna såg i detta tecken på en förändrad uppresning av ryggraden. Fem personer är en första indikation, inget bevis.
Fallrapport. Booth och Kinzinger beskrev 2021 i facktidskriften Kieferorthopädie behandlingen av ett öppet bett med en kombination av highpull-headgear och FaceFormer. En fallrapport skildrar ett enskilt förlopp. Den visar hur tandreglering och FaceFormer-träning kan samverka, inte hur ofta det lyckas.
Lärobok och manual
Beskriva, sätta i sammanhang, vägleda
I läroboken ”Zahnärztliche Schlafmedizin” (red. Langenhan och Kopp, Thieme 2023) beskriver Klaus och Sabine Berndsen FaceFormer-terapin som en neurofysiologisk kausalterapi vid CCDS. Ett läroboksavsnitt presenterar en metod och sätter den i sammanhang. En studie om effekten är det inte.
Manualen om metodiken (2:a upplagan 2024) beskriver bedömning, övningar och träningsplan för praktiken. Boken ”Trust the Triad” av Klaus Berndsen, som sammanför grunderna för den triadiska funktionskretsen, är under utarbetande.
Egen forskning
Mer än trettio år i fackkretsar
Sedan 1993 presenterar Klaus och Sabine Berndsen sitt arbete på fackkonferenser, ofta tillsammans med universitetssjukhus.
- 1993
Orofacial muskelfunktion
Föredrag på konferensen ”Down-Syndrom heute” om funktionsstörningar i mun- och ansiktsmuskulaturen.
- 2000
FaceFormer presenteras
På årskonferensen för myofunktionell terapi i Hannover som nytt tekniskt terapihjälpmedel, därtill en första undersökning av effekten.
- 2001
Med universitetet i Jena
Posterbidrag på årskonferensen för Deutsche Gesellschaft für Kieferorthopädie om indikation och behandlingsstrategier och om tillförlitligheten i mätningen av läppkraft. Samma år ett bidrag på den nederländska logopedikongressen.
- 2003
Hamburgstudien
Presentation vid kongressen för European Orthodontic Society i Prag, tidskriftsversionen publiceras 2004, doktorsavhandlingen 2007.
- 2004
Käke och sömn
En artikel med S. Kopp om muskelfynd i käksystemet i tidskriften Manuelle Medizin och ett posterbidrag om snarkning och sömnapné.
- 2009
Bruxism och hållning
Posterbidrag till årskonferensen för Deutsche Gesellschaft für Kieferorthopädie om tandgnissling och om ryggradens hållning, båda pilotstudier med få personer.
- 2012
Överkroppens statik
Tidskriftsartikel av Herget, Ohlendorf och Kopp i Manuelle Medizin.
- 2018
CCDS
Sabine och Klaus Berndsen beskriver det kraniocervikala dysfunktionssyndromet som arbetsmodell.
- 2021
Fallrapport
Booth och Kinzinger, öppet bett, tandreglering och FaceFormer i kombination.
- 2023
Lärobok
Kapitel om FaceFormer-terapin i ”Zahnärztliche Schlafmedizin”, Thieme. 2024 följer manualens andra upplaga.
Kongressbidrag är sammanfattningar, ofta med små grupper och utan granskning av oberoende experter. De visar vad man arbetade med, inte vad som är säkerställt. Alla publikationer finns längre ner.
I detalj
Varje studie med storlek, jämförelse och begränsningar
Sedan 1988 har Sabine och Klaus Berndsen publicerat mer än 50 bidrag: kongressposters, artiklar i facktidskrifter och fackpress, bokkapitel och föredrag. Här hittar du studierna bland dem med det som faktiskt mättes i dem, och nedanför den fullständiga listan. Där en PDF är länkad kan du själv läsa originalet.
För varje studie anges storlek, jämförelsegrupp, längd och mätmetod. Ju mindre gruppen är och ju mer sannolikt det är att en jämförelsegrupp saknas, desto försiktigare bör du läsa resultatet.
Indikation och behandlingsstrategier för myofunktionell terapi med FaceFormer
Fråga. Sammanfattningen presenterar ett koncept för bedömning och behandling av funktionsstörningar i ansikts- och tuggmuskulaturen och jämför en grupp som behandlats med FaceFormer med en jämförelsegrupp.
Resultat. I denna undersökning förbättrades den öppna läppslutningen (inkompetent läpphållning) jämfört med jämförelsegruppen (p = 0,008). Sugvanor minskade i den behandlade gruppen under 3 till 6 månader (p < 0,03). Den Tragekomfort bewerteten die Befragten besser als bei anderen Trainingsgeräten; Zahlen …
Begränsningar. Bara en sammanfattning på ungefär en tredjedels sida, ingen utförlig artikel känd. Vilka som ingick i jämförelsegruppen, hur fördelningen gjordes och hur gamla deltagarna var framgår inte. Ingen oberoende granskning. Klaus och Sabine Berndsen, som …
Original (PDF)Reliabilitet i den funktionsorienterade mätningen av perioral muskulatur med FaceFormer
Fråga. Kan läppkraften mätas tillförlitligt och upprepat med FaceFormer som mätadapter, och förändras den genom träning?
Resultat. I denna undersökning gick mätningarna väl att upprepa: överensstämmelse κ = 0,81 med en undersökare och κ = 0,76 med tre undersökare. Mätvärdena samlades kring 20, 45 och 70 mbar. Övningsgruppen visade jämfört med kontrollgruppen en träningseffekt på läppkraften (p < 0,001).
Begränsningar. Sammanfattning utan medelvärden, utan uppgifter om ålder, urval och fördelning. Det som mättes var bara läppkraften under sex veckor, om besvär eller funktioner i vardagen säger arbetet ingenting. Mätinstrument och FaceFormer kommer från medförfattarna Klaus och …
Original (PDF)Jämförande utvärdering av FaceFormers effekt (original: Zur Wirksamkeit des neuen myofunktionellen Trainingsgerätes Face-Former)
Fråga. Hur förändras läppkraften med FaceFormer jämfört med andra metoder inom myofunktionell terapi och med obehandlade barn?
Resultat. I denna studie förbättrades läppkraften mest i FaceFormer-gruppen (poster: p < 0,0005 für den Myoscanner, p < 0,0023 für die Federwaage). Jüngere Kinder verbesserten sich tendenziell stärker. Die Mehrheit akzeptierte das Gerät gut, Eltern und Jugendliche fanden die Übungen leichter zu …
Begränsningar. Kongressbidrag utan oberoende granskning, inga medelvärden i texten, fördelningen beskrivs inte, bara tre månader. Huvudmåttet är läppkraften; munhållning och tungläge nämns utan siffror. Åldersuppgifterna motsäger varandra mellan …
Längre uthållighet med FaceFormer-terapi. FaceFormer-metodens inverkan på löpprestationen
Fråga. Förändrar extra FaceFormer-träning uthållighetsprestationen hos löpare som tränar enligt samma plan?
Resultat. Enligt artikeln ökade gruppen med FaceFormer sin hastighet vid den aeroba tröskeln med 36,4 procent, jämförelsegruppen med 1,08 procent. Hjärtfrekvensen vid denna tröskel sjönk med 6,56 jämfört med 0,75 procent.
Begränsningar. Ett kort tidningsreportage, ingen vetenskaplig publikation: ingen statistik, inga enskilda värden, inga uppgifter om fördelningen. De enskilda resultaten skulle finnas på en webbplats hos arrangören, som inte har kontrollerats. En ökning på drygt en …
Effekter av terapin med FaceFormer på snarkning och sömnapné
Fråga. Hur förändras andningsuppehåll, syresättning, snarkning och läppkraft hos personer med sömnapné som tränar med FaceFormer enligt instruktion i tre månader?
Resultat. I denna undersökning låg RDI före träningen mellan 18 och 52, efteråt mellan 1 och 14; den genomsnittliga minskningen var 70,81 procent (minsta 50, största 88,89 procent). De längsta andningsuppehållen låg före på 8 till 48, efteråt på 1 till 14 sekunder, syrevärdet under sömnen före på 71 till 99, efteråt …
Begränsningar. Ingen jämförelsegrupp: träning, viktförändring, sovställning, bytet från sömnlaboratorium till ambulant mätning och naturliga variationer går inte att skilja åt. Bara de 30 personerna med fullständiga data utvärderades, om de 8 andra är …
Original (PDF)Bruxism: Diagnosis and new ways of functional treatment by the FaceFormer Therapy (Nya vägar inom funktionell behandling av bruxism)
Fråga. Kan iakttagelser från FaceFormer-terapin vid besvär i käke och nacke överföras till personer med bruxism?
Resultat. Efter två veckor rapporterade sex deltagare en tydlig förbättring av smärtorna. För åtta veckor anger tidskriftssammanfattningen en genomsnittlig förbättring av bedömningen med 61,36 procent (självskattning) och 56,82 procent (partnerns skattning). Postern anger samma siffra som andel av …
Begränsningar. Tolv personer, ingen jämförelsegrupp, ingen uppföljning efter åtta veckor. Bara själv- och partnerbedömning, ingen objektiv mätning av gnisslandet som sömnlaboratorium eller muskelregistrering. Inga statistiska tester angivna. 61,36 procent kan vid …
Original (PDF)Initial terapi av myogena fynd i det kraniomandibulära systemet med ett konfektionerat intra-/extraoralt träningsredskap
Fråga. Förändras muskulärt betingad käksmärta när de drabbade övar med FaceFormer, jämfört med personer utan träning?
Resultat. I båda träningsgrupperna sjönk det genomsnittliga smärtvärdet, i gruppen utan träning inte (avläst från figur 14: koordinativ övning 5,8 till 2,1, styrketräning 6,2 till 1,6, utan träning cirka 6,1 till 6,4). Enligt författarna var skillnaden mot kontrollgruppen statistiskt signifikant, skillnaden mellan …
Begränsningar. Slumpmässig fördelning nämns inte, kontrollgruppen är betydligt mindre. p-värden och spridningsmått saknas i texten. Ingen blindning, ingen observation efter 12 veckor; att långtidsstudier saknas påpekar författarna själva. Två utvecklare är …
Original (PDF)Strategier för myofunktionell terapi med FaceFormer
Fråga. Tas övningsprogrammet emot av barnen, och förändras vanor som tumsugning?
Resultat. 87,5 procent av barnen och 71 procent av föräldrarna uppgav att de hade övat tre gånger dagligen enligt instruktionen. 19 av 24 föräldrar rapporterade att sugvanor och andra vanor hade blivit mer sällsynta, 5 såg ingen förändring, hos inget barn blev de vanligare.
Begränsningar. Artikeln beskriver framför allt övningsprogrammet. Ingen jämförelsegrupp, bara enkät, ingen mätning av funktioner eller besvär.
Original (PDF)Amning och nappanvändning som orsak till snarkning och nattliga andningsuppehåll
Fråga. Hur ofta blev personer som behandlas för snarkning ammade som spädbarn, och hur ofta använde de napp eller tumme under lång tid?
Resultat. 20 procent uppgav att de hade ammats i minst 6 månader, 59 procent visste att de inte hade ammats, 21 procent visste inte. Bland de ammade hade 52 procent, bland de icke ammade 77 procent använt napp eller tumme under lång tid.
Begränsningar. Utan jämförelse med personer som inte snarkar kan inget samband och allra minst någon orsak visas. Vuxnas minne av amning och napp är osäkert. Kort bidrag i en förbundstidskrift, utan statistik.
Original (PDF)Publikationer
Alla arbeten sedan 1993
Den fullständiga listan över Sabine och Klaus Berndsens publikationer, ordnad efter ämne. Där en PDF är länkad kan du läsa originalet.
FaceFormer-terapi och orofacial funktion (18)
- Berndsen K (2009): ”Das Cranio-Cervicale-Myo-Funktionsmodell (CCMF): Primäre und sekundäre Auswirkungen interaktiver Cranio-Cervicaler-Funktionsstörungen.” Fortbildningskonferens för e.V. für Morpho-Physiologische Therapie (MPL-Therapie), Kiel, 5.9.2009Föredrag
- Berndsen K, Berndsen S, van de Gehuchte C (2006): ”En nieuwe therapie voor het corrigeren van arofaciale spierfuncties.” I: Signaal 56, Significant voor de professionele hulpverlener, årgång 15, 2006, s. 20-33, Destelbergen (Belgien)Tidskrift PDF
- Korbmacher HM, Schwan M, Berndsen S, Bull J, Kahl-Nieke B (2004): ”Evaluation of a new concept of myofunctional Therapy in Children.” The International Journal of Orofacial Myology 30 (2004), s. 39-52 (30th Anniversary Edition), PMID 15832861Tidskrift PDF
- Berndsen K, Berndsen S (2004): ”Effektiver trainieren: Myofunktionelle Störungen und viszerales Schlucken sind oft Ursachen für Dysgnathien.” I: KFO-Zeitung, nummer 4, maj 2004, s. 14-15, udp-Verlagsgesellschaft, KölnFackpress PDF
- Berndsen K (2004): ”Auswirkungen der Face-Former Therapie auf extra- und intraorale Muskelaktivitäten.” I: Akuphon Kurier, nummer 2/2004, UnnaFackpress PDF
- Kopp S, Berndsen K, Berndsen S, Ifert F, Langbein U (2004): ”Strategien myofunktioneller Therapie mit dem FaceFormer.” I: Quintessenz, Monatszeitschrift für die gesamte Zahnmedizin, årgång 55, januari 2004, s. 45-52, Quintessenz Verlag, BerlinTidskrift PDF
- Kahl-Nieke B, Korbmacher H, Berndsen S, Schwan M, Bull J (2003): ”Evaluation of a new concept of functional Therapy supporting orthodontic treatment.” Posterdemonstration, 79:e kongressen för European Orthodontic Society, Prag, 10–14.6.2003Poster PDF
- Berndsen K, Berndsen S (2003): ”FaceFormer-Therapie (FFT): Neue Hilfen zur Korrektur orofazialer Muskelfunktionen.” I: Logopädie (tidskrift), nr 4/2003, s. 7-8, utg. Verband der diplomierten Logopädinnen, WienTidskrift PDF
- Berndsen K (2002): ”Instrumento de Entreamiento de Fuctiones Orales. I Conbreso Internacional De Implantologia Oral.” El FaceFormer. I Congreso Internacional de Implantología Oral, Colegio Odontológico de Lima (Peru), 26–28.9.2002Föredrag
- Berndsen K (2001): ”FaceFormer (FF): Een nieuwe myofunktionele therapie.” NVLF Jaarcongres (årskongress för det nederländska logopedförbundet), Ede, 3.11.2001Föredrag PDF
- Berndsen K, Kopp S, Berndsen S, Wangemann D, Ifert F (2001): ”Indikation und Behandlungsstrategien myofunktioneller Therapie mit dem FaceFormer.” Deutsche Gesellschaft für Kieferorthopädie, 74:e vetenskapliga årskonferensen, posterdemonstration P51, Friedrichshafen, 12–16.9.2001Poster PDF
- Kopp S, Berndsen K, Berndsen S, Wangemann D, Ifert F (2001): ”Reliabilität der funktionsorientierten Messung perioraler Muskulatur mit dem FaceFormer.” Deutsche Gesellschaft für Kieferorthopädie, 74:e vetenskapliga årskonferensen, posterdemonstration P52, Friedrichshafen, 12–16.9.2001Poster PDF
- Berndsen K, Berndsen S (2000): ”Neuentwicklung zur Therapie orofazialer Dyskinesien im stomatognathen System – Ein einfaches Gerät und gezielte Übungen bringen Besserung” I: DZW, Die Zahnarztwoche, 1-2/2000 från 12.1.2000, s. 14, avdelning Praxis aktuellFackpress PDF
- Berndsen S (1998): ”Das Kaugummi hat sich etabliert!?” MFT-Mitteilungen nr 16, München 1998, s. 12Tidskrift
- Berndsen S (publicerat under namnet Heinemann) (1993): ”MFT als funktionelles Übungsprogramm.” MFT-workshop, Interlaken (Schweiz), 19–20.3.1993Föredrag
- Berndsen K (1992): ”Frühes Erkennen verhindert teure Spätschäden.” 10:e europeiska kongressen för myofunktionell terapi, Lüneburg, 13–14.11.1992Föredrag
- Berndsen K, Berndsen S (1991): ”Neuromotorische Koordinationsstörungen und Auswirkungen auf die orofaziale Muskulatur.” Peter Lang Verlag, Frankfurt 1991Bok
- Berndsen S (publicerat under namnet Heinemann) (1988): ”MFT in Kombination mit kieferorthopädischer und sprachtherapeutischer Behandlung, Video-Dokumentation einer Fallstudie.” Europeiska kongressen för myofunktionell terapi, Würzburg, 11–12.11.1988Föredrag
Sömn, snarkning, sömnapné (7)
- Berndsen K, Berndsen S (2023): ”FaceFormer-Therapie – Neurophysiologische Kausalterapie bei ”Cranio-Cervikalem Dysfunktionssyndrom” (CCDS) mit impliziten Symptomen von Schnarchen und Schlafapnoe.” I: Langenhan J, Kopp S (red.): Zahnärztliche Schlafmedizin. Von Praktikern für Praktiker. Georg Thieme Verlag, Stuttgart, New York 2023, s. 285-302Bokkapitel
- Berndsen K (2006): ”FaceFormer: Die natürliche Therapie gegen Schnarchen” Föredrag, mässan ”Schlaf Gut 2006”, München, 18.11.2006Föredrag
- Berndsen K, Berndsen S, Kopp S, Ifert F (2004): ”Wirkungen der Therapie mit dem FaceFormer auf Schnarchen und Schlafapnoe.” Deutsche Gesellschaft für Kieferorthopädie, 77:e vetenskapliga årskonferensen, posterdemonstration P73, Freiburg i. Br., 22–26.9.2004Poster PDF
- Berndsen K, Berndsen S (2004): ”Atemaussetzer beim Schlafen.” I: Dental Magazin 1/2004 (mars), s. 128-131, Deutscher Ärzteverlag, KölnFackpress PDF
- Berndsen K, Berndsen S (2004): ”Die FaceFormer-Therapie. Ein neues funktionelles Behandlungskonzept bei Schnarchen und obstruktiver Schlafapnoe (Pilotstudie).” I: Somno Journal 2/2004, s. 26-27Fackpress PDF
- Berndsen K, Berndsen S (2003): ”Schnarchen und nächtliche Atemaussetzer jetzt einfach wegtrainieren.” I: Gero’s internationaler Medizin-Report, nummer 9, september 2003, s. 68-70, Gero Forschungs- und Dokumentationszentrum, Kreuzlingen (Schweiz)Fackpress PDF
- Berndsen K, Berndsen S (2002): ”TAS, Trainingstherapie gegen Schlafapnoe und Schnarchen: Behandlung mit FaceFormer und OSP.” DZW, Die Zahnarztwoche 27/02 från 3.7.2002, specialdel Seminare und Fortbildungen, s. 20Fackpress PDF
Barn, amning, språk, LKGN-missbildningar, OSP (16)
- Berndsen S (2009): ”Funktionelle Habilitation bei Störungen des Essens, Trinkens, Schluckens sowie der Sprachentwicklung.” Fortbildningskonferens för e.V. für Morpho-Physiologische Therapie (MPL-Therapie), Kiel, 5.9.2009Föredrag
- Berndsen K, Berndsen S (2007): ”Myofunktionelle Behandlungen und ihr Einfluss auf die sprachliche Artikulation.” I: Schöler H, Welling A (red.): Sonderpädagogik der Sprache, band 1 (handbok), Hogrefe, Göttingen 2007, s. 866-890Bokkapitel PDF
- Berndsen K, Berndsen S (2006): ”Neue Möglichkeiten zur Behandlung von Funktionsstörungen bei Lippen-, Kiefer-, Gaumen-, Nasenfehlbildungen (LKGN-Fehlbildungen): FaceFormer-Therapie (FFT) und Orale-Stimulations-Platten (OSP).” I: Gesichter, häfte 1, årgång 18, april 2006, s. 2-7. Utg. Wolfgang Rosenthal Gesellschaft (självhjälpsförening), HüttenbergTidskrift PDF
- Berndsen K, Berndsen S (2005): ”Stillen und Schnulleranwendung als Ursache für Schnarchen und nächtliche Atemaussetzer.” Laktation und Stillen, tidskrift för Verband Europäischer Laktationsberaterinnen (VELB), nr 2/2005, årgång 18, s. 58-59Tidskrift PDF
- Berndsen K, Berndsen S (2004): ”Gestillte Kinder neigen als Erwachsene seltener zum Schnarchen: Stillen trainiert die Mund- und Rachenmuskulatur.” Die Zahnarztwoche (DZW), 1.12.2004, s. 1 och 4, Zahnärztlicher Fachverlag, HerneFackpress
- Korbmacher H, Berndsen K, Berndsen S, Kahl-Nieke B (2003): ”Vorstellung eines modifizierten Stimulationsplattensystems bei Kindern mit Down Syndrom.” I: Forum Logopädie, tidskrift för Deutscher Bundesverband für Logopädie, häfte 3, maj 2003, s. 14-16Tidskrift PDF
- Berndsen K (2002): ”Reflektieren und Motivieren. Schnittstelle einer Kooperation: Sprachtherapie und Logopädie” Dental Magazin 3/2002 (september), Deutscher Ärzteverlag, KölnFackpress
- Berndsen K, Berndsen S (2001): ”Orale Stimulationsplatten (OSP): Profil für Orale-Stimulations-Platten (POSP).” I: MFT-Mitteilungen, tidskrift för AK-MFT, inför den 13:e europeiska kongressen för AK-MFT e.V., 2–3.11.2001, BrixenTidskrift PDF
- Berndsen K (2001): ”Stillen – richtiges Verhalten verhindert Schäden fürs Leben” Fackföredrag 19.9.2001, Malteser Krankenhaus St. Josef, Hamm-Bockum-HövelFöredrag
- Berndsen K (2001): ”Orale-Stimulations-Platten (OSP).” I: MFT-Mitteilungen nr 1/2001, s. 19-21, utg. AK-MFT e.V., Taufkirchen/MünchenTidskrift
- Berndsen K (2001): ”Anwendung und Herstellung von Oralen-Stimulations-Platten (OSP): Profil für Orale-Stimulations-Platten (POSP).” I: Tränkmann J, Lisson J (red.): Prävention und Frühbehandlung mit Hilfe der Myofunktionellen Therapie in der logopädischen bzw. sprachheilpädagogischen, zahnärztlichen und kieferorthopädischen Praxis, Taufkirchen 2001, s. 54-61Bokkapitel
- Berndsen K (1995): ”Die Bedeutung prälingualer Fähigkeiten für die Sprachentwicklung:” I: Laktation und Stillen 4/1995, s. 5-9Tidskrift PDF
- Berndsen S (1994): ”Allgemeine Hilfen und Übungen der professionellen Therapie bei Behinderungen der Eß-, Sprach- und Stimmentwicklung.” Konferensen ”Down-Syndrom heute”, Dresden, 8–10.10.1993. I: Dokumentation der Vorträge, EDSA Deutschland e.V., 1994, s. 56-58Föredrag PDF
- Berndsen K (1993): ”Orofaziale Muskelfunktionsstörungen bei Menschen mit Down-Syndrom.” Konferensen ”Down-Syndrom heute”, Dresden, 8–10.10.1993. I: Dokumentation der Vorträge, EDSA Deutschland e.V., s. 19-24Föredrag
- Berndsen K (1993): ”Die Bedeutung orofazialer Reflexentwicklung für die Lautbildung.” Die Sprachheilarbeit 3/1993 (årgång 38, juni 1993), s. 140-145Tidskrift PDF
- Berndsen S (publicerat under namnet Heinemann) (1988): ”Kombinierte Anwendungen von logopädisch-funktioneller und myofunktioneller Therapie bei sprachlichen Artikulationsstörungen und mögliche Auswirkung auf die Entwicklung von Zahnstellungsanomalien.” Europeiska kongressen för myofunktionell terapi, Würzburg, 11–12.11.1988Föredrag
Käkled och bruxism (3)
- Berndsen K, Berndsen S, Kopp S (2009): ”Bruxism: Diagnosis and new ways of functional treatment by the FaceFormer Therapy.” Deutsche Gesellschaft für Kieferorthopädie, 82:a vetenskapliga årskonferensen, posterdemonstration P19, Mainz, 16–19.9.2009Poster PDF
- Berndsen K, Berndsen S, Kopp S (2009): ”Bruxism: Diagnosis and new ways of functional treatment by the FaceFormer Therapy.” Journal of Orofacial Orthopedics 70 (2009), häfte 5, s. 430Poster PDF
- Kopp S, Berndsen K, Berndsen S, Ifert F, Langbein U (2004): ”Initiale Therapie myogener Befunde im kraniomandibulären System mit einem konfektionierten intra-/extraoralen Trainingsgerät.” I: Manuelle Medizin 42 (2004), häfte 1, s. 55-61 (enligt artikeln s. 55-62), Springer, Heidelberg, DOI 10.1007/s00337-004-0283-yTidskrift PDF
Hållning och prestation (1)
- Herget A, Ohlendorf D, Berndsen K, Kopp S (2009): ”Die FaceFormer-Therapie und die Auswirkungen auf die Haltung der Wirbelsäule.” Deutsche Gesellschaft für Kieferorthopädie, 81:a vetenskapliga årskonferensen, posterdemonstration, Köln (årtal enligt ISST-listan: 9/2009)Poster PDF
Andra arbeten (hörselakustik, kommunikationshjälpmedel m.m.) (12)
- Berndsen K (1997): ”Die Adaption von Hörgeräten unter Berücksichtigung der Ergebnisse psychoakustischer Forschung.” I: Hörakustik nr 3, mars 1997, s. 40-45Fackpress PDF
- Berndsen K (1997): ”Digitales Messverfahren zur Bestimmung von Ohrgeräuschen. Tinnitus-Hunter nach Berndsen.” I: Hörakustik nr 2, februari 1997, s. 64-68Fackpress PDF
- Berndsen K (1997): ”Wir sprechen einfach so!” I: Dialog Rehabilitation, nr 1, januari 1997, årgång 2, tidskrift för företagsgruppen Gehrmeyer-SchuchmannFackpress
- Berndsen K (1997): ”Wen die Geräusche plagen.” I: Dialog Rehabilitation, nr 1, januari 1997, årgång 2, s. 1-2, tidskrift för företagsgruppen Gehrmeyer-SchuchmannFackpress
- Berndsen K (1997): ”PFS-System für verbesserte Fußhaltung.” I: Haverich News, specialnummer till rehabmässan 1997, s. 2Fackpress PDF
- Berndsen K (1996): ”VIVOCOM, Situations Communicator-System nach Berndsen.” I: Computergestützte Sprachtherapieprogramme und Kommunikationshilfen für Aphasiker. Workshop om datorstödd talterapi, 3:e internationella afasikongressen, Würzburg, 12–14.9.1996Föredrag PDF
- Berndsen K (1996): ”VIVOCOM-ein neuentwickeltes Kommunikator- und Therapiesystem für Menschen mit Sprachbehinderungen.” Workshop om datorstödd talterapi, universitetet i Leipzig, 13.9.1996Föredrag
- Berndsen K (1996): ”Die Adaption von Hörgeräten unter Berücksichtigung der Ergebnisse psychoakustischer Forschung.” I: Impuls 96, 1:a årskonferensen för Dreve-Otoplastik GmbH, 15.6.1996Föredrag PDF
- Berndsen K (1995): ”Selektiver Lärmschutz für Zahnärzte. Zahnärzte sind beruflich extremen Geräuschen ausgesetzt.” I: DZW, Die Zahnarztwoche 13/95, rättelse i 14/95Fackpress
- Berndsen K (1995): ”Gefährlicher Lärm in der Zahnarztpraxis. Lärmschutz für Zahnärzte.” I: ZWR, Das Deutsche Zahnärzteblatt 7/8 1995, årgång 104, s. 586-589Tidskrift PDF
- Berndsen K, Grebe RB (1992): ”Sonderpädagogischer Förderunterricht mit neuen Technologien bei Kindern und Jugendlichen mit Sprachbehinderungen.” I: SOPÄD FuNT Sonderpädagogik. Eine schulformübergreifende Einführung in den sonderpädagogischen Förderunterricht mit neuen Informations- und Kommunikationstechnologien. Landesinstitut für Schule und Weiterbildung, Soest 1992, s. 107-126Bokkapitel
- Berndsen K (1990): ”Medienhandeln und Kommunikationslernen.” Verlag Peter Lang, Frankfurt am Main 1990Bok
De flesta av dessa arbeten har Sabine och Klaus Berndsen själva skrivit eller varit medförfattare till, alltså de personer som har utvecklat FaceFormer. Många är kongressposters, sammanfattningar eller bidrag i fackpress utan oberoende granskning, och de flesta undersökningarna är små och saknar jämförelsegrupp. Granskade tidskriftsartiklar med jämförelsegrupp är Hamburgstudien på barn (2004) och arbetet från Jena om käksmärta (2004). De övriga arbetena visar vad man arbetade med, säkerställda effekter visar de inte.
Granska
Hur man prövar en träning på ett rättvist sätt
En träningsmetod verkar genom inlärning. Den förändrar ett kopplat styrningsmönster, och effekten kan visa sig i mycket olika besvär. Studier som är skräddarsydda för ett enskilt symtom och några få nätter fångar detta dåligt.
Tränades det på rätt sätt?
Effekten uppstår genom inlärning. En undersökning måste dokumentera om och hur korrekt man har tränat. Annars prövar den en blandning av träning och icke-träning.
Mäta mellansteg
Näsandning, läppslutning, sväljmönster och huvudbalans förändras före symtomet. Utan dessa mellansteg kan en förbättring inte tillskrivas träningen.
Tillräckligt med tid
Ett mönster som har nötts in under flera år förändras inte på några få veckor. Observationen måste omfatta flera månader.
Passiva hjälpmedel
Skenor, positionskuddar eller andningsmasker förändrar under användningstiden luftvägens geometri, underkäkens läge eller sovställningen. Det kan vara verksamt och i det enskilda fallet nödvändigt. Styrningen bakom finns kvar, därför måste de användas varaktigt.
Aktiv träning
Träningen tar sin utgångspunkt i själva styrningen: andning, sväljning och huvudbalans övas i samma förlopp tills de löper utan att du behöver tänka på dem. Det kräver tid och medverkan, men inriktar sig på mönstret och inte på stödet.
Att en studie saknas betyder inte att ett samband inte finns. Det betyder att det inte är prövat.
Vi påstår ingen effekt som inte är undersökt, och vi anser att sådana studier är nödvändiga. En studie som finansieras av tillverkaren vore inte oberoende. Oberoende undersökningar stöder vi gärna med hjälpmedel och en introduktion i korrekt användning, utan inflytande på genomförande och utvärdering.
Grunder
Vad modellen bygger på
FaceFormer-terapin stöder sig på kunskap som andra forskargrupper har tagit fram oberoende av FaceFormer. Inget av dessa arbeten har undersökt hjälpmedlet eller träningen. De beskriver den fysiologi hos näsa, tunga, sväljning, huvudbalans och inlärning som modellen bygger på.
För varje arbete anges i en mening vad det visar. Länkarna leder till originalkällan.
Näsa och andning
- Lundberg JO, Farkas-Szallasi T, Weitzberg E et al. (1995). High nitric oxide production in human paranasal sinuses. Nature Medicine 1(4):370–373. DOI
I människans bihålor bildas mycket kväveoxid, en gas som med näsandningen når luftvägarna. - Zipperer A, Konnerth MC, Laux C et al. (2016). Human commensals producing a novel antibiotic impair pathogen colonization (Lugdunin, universitetet i Tübingen). Nature 535:511–516. DOI
En naturlig invånare i näsan bildar ett tidigare okänt antibiotiskt ämne, lugdunin, som försvårar för sjukdomsalstrare att etablera sig. - Torres Salazar BO, Dema T, Schilling NA et al. (2023). Commensal production of a broad-spectrum and short-lived antimicrobial peptide polyene eliminates nasal Staphylococcus aureus (Epifadin, universitetet i Tübingen). Nature Microbiology. DOI
En annan näsbakterie bildar epifadin, ett kortlivat ämne som trycker tillbaka Staphylococcus aureus i näsan. - Harvold EP, Tomer BS, Vargervik K, Chierici G (1981). Primate experiments on oral respiration. American Journal of Orthodontics 79(4):359–372. PMID 6939331. PubMed
Djurförsök på primater om framtvingad munandning och dess följder för utvecklingen av ansikte och käkar. - Abdel Hadi LA, Aburahma SK (2022). Effect of mouth breathing on dentofacial morphology, systematisk översikt. Fulltext
Systematisk översikt om sambandet mellan munandning och formen på tänder, käke och ansikte.
Tunga och sväljning
- Endo C, Sato T, Yajima T, Igarashi K, Ichikawa H (2018). Innervation of the human incisive papilla. Cells Tissues Organs 205(2). DOI
Beskriver nervförsörjningen av papilla incisiva, den lilla upphöjningen bakom de övre framtänderna. - Caltenco HA, Lontis ER, Boudreau SA et al. (2012). Tip of the tongue selectivity and motor learning in the palatal area. IEEE Transactions on Biomedical Engineering 59(1):174–182. DOI
Undersöker hur exakt tungspetsen kan träffa målpunkter i gommen och hur detta förbättras genom övning. - Hiiemae KM, Palmer JB (2003). Tongue movements in feeding and speech. Critical Reviews in Oral Biology & Medicine 14(6):413–429. PMID 14656897. PubMed
Översikt över tungans rörelser när man äter och talar. - Gilbert RJ, Napadow VJ, Gaige TA, Wedeen VJ (2007). Anatomical basis of lingual hydrostatic deformation. PMID 18025008. PubMed
Beskriver hur tungans fiberuppbyggnad möjliggör dess mångsidiga formförändringar. - Jean A (2001). Brain stem control of swallowing: neuronal network and cellular mechanisms. Physiological Reviews 81(2):929–969. DOI
Översikt över hur ett nätverk av nervceller i hjärnstammen styr sväljningen.
Käke, huvudbalans, TMD
- Rocabado M (1983). Biomechanical relationship of the cranial, cervical, and hyoid regions. PMID 6586872. PubMed
Beskriver de biomekaniska sambanden mellan skalle, halsrygg och tungbensregion. - Manfredini D et al. (2017). Temporomandibular disorders and dental occlusion. A systematic review of association studies: end of an era? PMID 28600812. PubMed
Systematisk översikt om frågan hur nära käkledsbesvär hänger ihop med tändernas sammanbitning. - Hansraj KK (2014). Assessment of stresses in the cervical spine caused by posture and position of the head. PMID 25393825. PubMed
Beräknar hur belastningen på halsryggen ökar ju längre fram huvudet lutas. - Korbmacher H, Kahl-Nieke B (2005). Orofacial myofunctional disorders in children with asymmetry of the posture and locomotion apparatus. Int J Orofacial Myology 31:26–38. PMID 16739710. PubMed
Undersöker hos barn med asymmetrier i hållning och rörelseapparat hur ofta orofaciala funktionsstörningar förekommer samtidigt.
Myofunktionell terapi och sömn
- Camacho M, Certal V, Abdullatif J et al. (2015). Myofunctional therapy to treat obstructive sleep apnea: a systematic review and meta-analysis. Sleep 38(5):669–675. DOI
Systematisk översikt och metaanalys om myofunktionell terapi vid obstruktiv sömnapné. Det som undersöktes var andra övningsprogram än FaceFormer-terapin, resultaten kan inte överföras. - Guilleminault C, Huang YS, Monteyrol PJ et al. (2013). Critical role of myofascial reeducation in pediatric sleep-disordered breathing. PMID 23522724. PubMed
Beskriver vilken roll en riktad träning av mun- och ansiktsmuskulaturen spelar hos barn med sömnrelaterade andningsstörningar.
Inlärning och neuroplasticitet
- Boutin A, Doyon J (2020). A sleep spindle framework for motor memory consolidation. PMID 32248783. PubMed
Teoretisk ram för hur sömnspolar, korta aktivitetsmönster under sömnen, befäster inlärda rörelser i minnet. - Van den Steen L, Vanderwegen J, Guns C et al. (2019). Tongue-strengthening exercises in healthy older adults. PMID 30209561. PubMed
Undersöker styrkeövningar för tungan hos friska äldre personer.
Ärligt bedömt
Vad som är belagt och vad som förblir modell
Stora, blindade studier med flera jämförelsegrupper och fastställda effektmått finns inte för FaceFormer-terapin. Det är läget, och vi säger det som det är.
Byggstenarna är belagda
Att andning och sväljning styrs i nära koppling i hjärnstammen, att läppar, tunga och gom är tätt besatta med nervändar och att övning förändrar rörelsestyrningen i munhålan finns beskrivet i grundforskningen. För barn med funktionsstörningar i munhålan finns därtill Hamburgstudien.
Helheten är en arbetsmodell
Att dessa byggstenar fogas samman till en terapiprincip som för andning, sväljning och huvudbalans gemensamt tillbaka till sin referensordning är en hypotes. Klaus Berndsen kallar den triadisk mönsterreglering. Den går att pröva, prövad är den ännu inte.
Egna begrepp
Den kraniocervikala funktionsmodellen (CCFM) och det kraniocervikala dysfunktionssyndromet (CCDS) har utvecklats av Sabine och Klaus Berndsen. De ordnar fynd som ofta uppträder tillsammans. I någon internationell klassifikation finns de inte, någon diagnos i medicinsk mening är CCDS inte.
Observation är inget belägg
Många förlopp från praktiken är uppmuntrande. De är värdefulla eftersom de ger upphov till precisa forskningsfrågor. En kontrollerad studie kan de inte ersätta.
Vad som fortfarande saknas
Data över flera år, jämförelser med andra metoder och större uppföljningsstudier med i förväg fastställda mått som näsandning, läppslutning och sväljmönster.
Inte den enda orsaken
Arvsanlag, miljö, infektioner och levnadsförhållanden behåller sin egen tyngd. Inte varje besvär har en andel i triaden, och triaden ersätter ingen fackbehandling.
Vi anser ändå att träningen är meningsfull. Andning, sväljning och huvudbalans står i början av många orsakskedjor, och många besvär kan hänga ihop med dem. Vad som kommer ut av det beror på mycket. Träningen för tillbaka naturliga funktioner till sitt ursprungliga mönster, med det gör du inget fel.
För yrkesverksamma
Källor i original, metod på seminariet
För deltagare i våra seminarier har vi sammanställt ett källpaket, med litteraturlista, Hamburgavhandlingen i fulltext och kongressbidragen. I fortbildningarna handlar det om bedömning, övningsuppbyggnad och metodens gränser.
Frågor
Vanliga frågor
Är effekten av FaceFormer-terapin vetenskapligt säkerställd?
Delvis. För barn och ungdomar med funktionsstörningar i munhålan finns en randomiserad studie över sex månader med tydliga skillnader när det gäller munandning och sväljmönster. För de flesta andra användningsområden finns pilotdata, fallrapporter och klinisk erfarenhet, men inga kontrollerade studier.
Varför finns det inte fler stora studier?
Stora studier med flera jämförelsegrupper och uppföljning över flera år överstiger möjligheterna för en liten forskning som är knuten till praktiken. Klaus och Sabine Berndsen arbetar därför framför allt translationellt. De förbinder rön från grundforskningen med observationer hos patienter. Det formella beviset ersätter det inte, det levererar de frågor som ytterligare studier bör pröva.
Gäller Hamburgresultaten även för vuxna?
Inte utan vidare. Det som undersöktes var barn och ungdomar mellan 3,9 och 16,9 år. Till vuxna och till enskilda besvär som snarkning eller käkledsproblem kan siffrorna inte överföras.
Var hittar jag studierna i original?
Hamburgavhandlingen finns fritt tillgänglig som fulltext hos universitetet i Hamburg. Tidskriftsartiklar nås via länkarna vid källorna, delvis bara hos förlaget.
Källor
- Schwan M (2007): Evaluation einer innovativen apparativen Therapie zur Harmonisierung der orofazialen Muskulatur und Funktion. Eine prospektive randomisierte klinische Studie bei Kindern. Doktorsavhandling, Poliklinik für Kieferorthopädie, Universitätsklinikum Hamburg-Eppendorf (Prof. B. Kahl-Nieke). Fulltext
- Korbmacher HM, Schwan M, Berndsen S, Bull J, Kahl-Nieke B (2004): Evaluation of a new concept of myofunctional therapy in children. International Journal of Orofacial Myology 30:39–52. PMID 15832861. PubMed
- Kahl-Nieke B, Korbmacher H, Berndsen S et al. (2003): Evaluation of a new concept of functional therapy supporting orthodontic treatment. 79:e kongressen för European Orthodontic Society, Prag.
- Herget A, Ohlendorf D, Kopp S (2012): Auswirkungen der Face-Former-Therapie auf die Oberkörperstatik. Manuelle Medizin 50:204–210. DOI 10.1007/s00337-012-0911-x. DOI
- Booth D, Kinzinger G (2021): Behandlung eines offenen Bisses mit einer Kombination aus Highpull-Headgear und Face Former. Kieferorthopädie 35 (Quintessenz).
- Al-Nachef C, Doll GM, Sergl HG (2001): Zur Wirksamkeit eines neuen myofunktionellen Trainingsgerätes ”FaceFormer”. I: Tränkmann J, Lisson J (red.): Prävention und Frühbehandlung. Taufkirchen, s. 62–69. ISBN 3-00-008757-5.
- Herget A, Ohlendorf D, Berndsen K, Kopp S (2009): Die Face-Former-Therapie und die Auswirkungen auf die Haltung der Wirbelsäule. Poster, årskonferensen för Deutsche Gesellschaft für Kieferorthopädie.
- Berndsen K, Berndsen S (2023): FaceFormer-Therapie. Neurophysiologische Kausaltherapie bei CCDS. I: Langenhan J, Kopp S (red.): Zahnärztliche Schlafmedizin, Thieme, s. 285–302. DOI 10.1055/b-006-163270.
- Berndsen K, Berndsen S (2023): FaceFormer Trainings-Therapie. Manual zur Methodik. Eget förlag (2:a upplagan 2024).
- Berndsen K (under utarbetande): Trust the Triad. Kapitel om triadisk mönsterreglering och avslutning (evidensbas).
- Fler publikationer: isst-unna.de, List of scientific publications. Grundläggande arbeten med länkar i avsnittet ”Grunder”.
Kom igång
Redo för träningen?
Den kostnadsfria FaceFormer-appen guidar grundövningarna, räknar med och påminner dig om passen. Vid önskemål följer en mottagning från behandlarregistret dig.
FaceFormer ZERO + ONE
Båda materialhårdheterna för start, dag och natt. Setet för vuxna.
FaceFormer ZERO
Den mjukare FaceFormer för starten, för barn och för natten.
FaceFormer ZERO barnset
ZERO med hygienbox, plyschväska och framstegsbok med stämpel.
FaceFormer-träningen syftar till att åter ställa in basfunktionerna andning, sväljning och huvudbalans fysiologiskt med munslutning och tungans referensläge, och skapar därmed förutsättningen för att besvär kan förbättras. Den ersätter inte en läkarundersökning. Behandlare nära dig hittar du i behandlarregistret.