Fackartikel munmotorik
Amning är mer än näring.Det är den första träningen för mun och andning
Vid bröstet arbetar ditt barn med läppar, tunga och underkäke och samordnar sugande, sväljning och andning. Här får du veta vad som händer i munnen, vad studier visar om tandställning, flaska och napp och vad du kan kompensera om amningen efter ett kejsarsnitt är svår eller inte möjlig.
Känner du igen dig?
Amningen fungerar inte som du hoppats, och du undrar vad ditt barn saknar?
Vad stämmer in på dig och ditt barn?
Tryck på det som stämmer in på dig.
Om några punkter stämmer är det inget skäl till skuldkänslor. Ett barn som inte kunde ammas är inte dömt till någon felutveckling. Mycket av det munnen utför vid amning kan stödjas i vardagen och senare övas riktat.
Vad som händer vid bröstetVad du kan kompenseraDet viktigaste i korthet
- Amning kräver arbete av läppar, tunga och underkäke och tränar samspelet mellan sugande, sväljning och näsandning. Enligt vår uppfattning är det den första kalibreringsretningen för andning, sväljning och huvudbalans.
- Studier kopplar amning till färre felställda tänder och färre öroninflammationer. Långvariga nappvanor förändrar tandbågarna. Det rör sig om observationsstudier, men riktningen är ganska enhetlig.
- Efter kejsarsnitt hjälper tidig hudkontakt amningsstarten. Fungerar inte amningen tar mönstret inte igen sig av sig självt, men du kan kompensera mycket: långsamt drickande, begränsad napp, fri näsa, senare tuggning och riktad träning.
Video
Amning: träningen för livet
Das Video lädt erst nach dem Klick. Dann werden Daten an YouTube (Google) übertragen.
De första minuterna
Andas, suga, svälja: ett program som redan ligger redo
Ett friskt nyfött barn behöver inte först lära sig att dricka. Förloppen har förberetts i livmodern i månader och finns tillgängliga från första minuten.
Lagt på mammans mage kryper ett nyfött barn ofta med huvudet först fram till bröstet. Amningsforskningen kallar det breast crawl. Det vägleds också av doften av kolostrum, den första mjölken under de första dagarna. Barnet andas då genom näsan, eftersom struphuvudet hos spädbarnet sitter så högt att luften nästan av sig själv tar vägen genom näsan.
Det sägs ofta att bebisar kan svälja och andas samtidigt. Strängt taget sväljer de mellan andetagen, och under ögonblicket för sväljningen gör andningen ett kort uppehåll. En undersökning från Boston visade att sväljningarna vid amning ligger ordnade mellan andetagen och inte stör andningsrytmen1. Ett program i hjärnstammen växlar för detta på en bråkdel av en sekund mellan att släppa igenom och att stänga.
Barnet lär sig inte att dricka vid bröstet. Det kalibrerar ett program som redan finns.Enligt vår uppfattning är amningen den första kalibreringsretningen för andning, sväljning och huvudbalans, de tre basfunktioner som tuggning, tal och fri näsandning senare bygger på.
Munmotorik
Vad ditt barn tränar vid bröstet
Att dricka vid bröstet är ansträngande för ett barn. Dr. Klaus Berndsen jämför det i videon med en liten mjölkning där hela munrummet arbetar med.
Läppar
De omsluter bröstet helt och tätar munrummet framåt.
Tunga
Den rör sig i vågor framifrån och bakåt och sänker sig sedan. Tungspetsen hittar då den lilla upphöjningen på den främre gommen, papilla incisiva. Där utgår senare tungans referensläge.
Underkäke
Den arbetar rytmiskt mot bröstets elastiska motstånd.
Andning
Luften går genom näsan, sväljningen sker mellan andetagen.
från 3 till 24 veckor observerade en forskargrupp i Perth med ultraljud under amning och mätte samtidigt trycket i munnen2
undertryck i munnen uppnåddes i genomsnitt när tungan hade sänkt sig som djupast. Just då flödade mjölken2
För utvecklingen spelar det roll att detta arbete sker många gånger om dagen, månad efter månad. Enligt vår uppfattning är det den mest intensiva tidiga skolningen av munnen. Beröring och tryck vid läppkanten, tungspetsen och den främre gommen ger nervsystemet just de återkopplingar som det bygger upp sin referens för tunga, läppar och luftväg av.
Bröst och flaska
Samma mjölk, annat arbete
Bröstmjölk och amning är inte samma sak. Urpumpad mjölk ur flaska är fortfarande bröstmjölk, men arbetet i munnen förändras.
Vid flaskan behöver barnet inte själv ta in bröstvårtan i munnen och forma den, nappen sitter redan där. Mjölken flödar lättare, ofta hjälper tyngdkraften till. Tunga och underkäke behöver prestera mindre, och ju större hålet i nappen är, desto mer blir sugandet till ett rent sväljande.
Men flaska är inte bara flaska. I undersökningen från Boston jämförde forskarna amning med två flasksystem. Med det mjukväggiga systemet låg sväljningarna som vid bröstet ordnade mellan andetagen. Med det hårdväggiga systemet svalde bebisarna mer oordnat, andningen stördes mer och syremättnaden var lägre1.
Vid bröstet
- Barnet tar och formar bröstvårtan själv
- Mjölken flödar först när tungan bygger upp undertryck
- Läppar, tunga och underkäke arbetar i takt
- Barnet bestämmer tempo och pauser
Vid flaskan
- Nappen ligger färdig i munnen
- Mjölken flödar lättare, ofta med tyngdkraften
- Tunga och underkäke behöver prestera mindre
- Tempot beror mycket på napp och hållning
Hur mycket barnet själv arbetar vid flaskan går att påverka. Vad som hjälper står längre ner i avsnittet om att kompensera.
Napp och undertryck
Vad en napp förändrar i munrummet
En napp lugnar, och använd under kort tid är den ingen katastrof. Ur funktionellt perspektiv handlar det om de timmar den ligger i munnen.
För att munrummet ska vara tätt behövs tre saker: slutna läppar, en tunga som lägger sig mot gommen och andning genom näsan. Då uppstår ett lätt undertryck i munnen, och tungan ger överkäken stöd och riktning inifrån. Utan munslutning finns inget sådant undertryck.
En napp ligger precis i det utrymme som tungan behöver för detta. Så länge den är i munnen kan tungan inte lägga sig mot gommen, underkäken sjunker något, och läpparna sluter sig bara runt nappen.
Varför varaktigheten är så viktig förklaras av en grundprincip inom ortodontin. För tändernas läge är framför allt de krafter avgörande som verkar i vila, alltså trycket från tunga och läppar3. I djurförsök visade det sig att en kraft som bara verkade en tiondel av tiden knappt förändrade något. Verkade den halva tiden var effekten lika stor som vid konstant belastning4.
Något ligger ständigt i munnen
Napp, tumme eller flasknapp ligger kvar i timmar mellan tunga och gom.
Nervsystemet anpassar sig
Det lagrar den sänkta tungan och den öppna munnen som föredraget mönster.
Formen följer
Tandbågar och gom utvecklas under förändrade krafter, hos många barn synligt i bett och tandställning.
Besvären visar sig senare
Munandning, snarkning eller talavvikelser uppträder ofta först flera år senare.
Data stämmer med denna kedja. I Iowa följdes 372 barn från födseln. Långvariga nappvanor förändrade tandbågarna, och vissa förändringar kvarstod långt efter avvänjningen5. En brasiliansk kohort fann att amning gjorde ett ökat överbett vid tolv års ålder mer sällsynt, och det till stor del eftersom ammade barn använde napp mindre6.
I sina rekommendationer för säker spädbarnssömn nämner den amerikanska barnläkarföreningen för att förebygga plötslig spädbarnsdöd vid sidan av bröstmjölk även nappen18. Ur funktionellt perspektiv är det varaktigheten som räknas. Diskutera napp i sömnen med din barnläkarmottagning och begränsa den på dagen.
Studieläge
Amning och tandställning: vad studier visar
Om amning påverkar den senare tandställningen går inte att pröva i experiment. Ingen skulle genom lottning neka bebisar amning. Belägget kommer därför från observationsstudier, och deras riktning är ganska enhetlig.
för felställda tänder hos ammade jämfört med aldrig ammade barn, sammanställt från 41 studier med 27 023 deltagare7
mer sällsynta var måttliga till svåra bettavvikelser hos femåringar som ammats uteslutande till sjätte månaden, jämfört med aldrig ammade, utvärderat hos 1 303 barn8
från tre till fem år undersöktes vid tuggning. De som ammats i tolv månader eller längre tuggade i genomsnitt bättre, oberoende av flaska och napp9
Inte alla studier finner en effekt. I Iowa hängde amningstiden under det första levnadsåret inte samman med de uppmätta tandbågarna, däremot nappvaraktigheten5. Sådana fynd hör till en ärlig bedömning. De visar också hur nära amning och sugvanor hänger ihop.
Amning är en viktig tidig påverkan. Inte den enda.Även arv, näsandning, vanor och sjukdomar präglar hur käkar och tänder utvecklas. En tidig riskkonstellation avgör inte det senare bettet.
En egen enkät av Dr. Klaus och Sabine Berndsen från 2005 passar in i bilden men är bara en indikation. Av 315 vuxna som behandlades för snarkning uppgav 20 % att de ammats i minst sex månader. Någon jämförelsegrupp utan snarkning fanns inte19. Alla studier om metoden hittar du under Studier och vetenskap.
Anknytning och hälsa
Oxytocin, infektioner, mellanöra: vad amning mer gör
Vid amning handlar det om mer än munnen. Mamma och barn stämmer in sig kroppsligt på varandra, och mjölken för med sig antikroppar.
När barnet suger vid bröstet frisätter mamman hormonet oxytocin. Det får mjölken att flöda och kallas ofta anknytningshormon. En översiktsartikel sammanfattade 29 undersökningar med 601 kvinnor. Amningen utlöste direkt en frisättning som varade cirka 20 minuter. Stresshormonerna sjönk, och kvinnorna var mindre oroliga och mer öppna för kontakt12.
färre öroninflammationer under de första två levnadsåren hängde samman med sex månaders uteslutande amning, sammanställt från 24 studier10
Den stora översikten om amning i facktidskriften The Lancet kom fram till att ammade barn är bättre skyddade mot infektioner och mot felställda tänder11. När det gäller mellanörat ser vi dessutom funktionen. Den som andas genom näsan och sväljer rätt ventilerar örat via örontrumpeten. Mer om detta i artikeln om lock för öronen och tryckutjämning.
Kejsarsnitt
Efter kejsarsnitt: amningsstarten behöver ofta mer hjälp
Många barn föds med kejsarsnitt. Amning är därefter lika möjlig, men början är oftare svårare.
Efter ett kejsarsnitt har mamman sårsmärta, mjölken kan rinna till senare, och den första amningen fördröjs ofta. Barnet går miste om färden genom förlossningskanalen. En stor analys från 33 länder visar var hindret ligger, nämligen i början, särskilt efter ett planerat ingrepp före värkarnas start.
för tidig amning efter kejsarsnitt jämfört med vaginal förlossning, utvärderat hos över 550 000 mammor13
vid sex månader, när amningen väl hade kommit igång. Starten är hindret13
Det är goda nyheter. Det hänger på de första timmarna och dagarna. Läggs barnet naket på mammans bröst direkt efter födseln ammar mammor enligt en Cochrane-översikt oftare uteslutande, fram till utskrivningen och ännu veckor därefter14. Även oxytocin spelar in. Efter ett akut kejsarsnitt var frisättningen vid amning lägre12.
Dr. Berndsen ser hos barn efter kejsarsnitt oftare att sugandet till en början är svagare och mindre ordnat. Det är inte undersökt. Men det stämmer med att amningsstarten efter kejsarsnitt bevisligen oftare är svår, och det är ett skäl att följa sugandet extra noga under de första veckorna.
Planera hudkontakt
Prata i förväg med kliniken och barnmorskan om hudkontakt direkt efter födseln, även i operationssalen eller på uppvakningsavdelningen.
Använd amningsrådgivning
Barnmorskor och amningsrådgivare hjälper till med att lägga barnet till bröstet och med hållningen när ärret gör ont.
Pumpa i stället för att ge upp
Fungerar det ännu inte att lägga barnet till bröstet håller pumpning igång mjölkproduktionen tills det lyckas.
Bröstoperation och problem med att dricka
Bröstoperation, tungband, svag sugförmåga: när amningen är svår
Inte alla amningshinder beror på förlossningen. Vissa ligger hos mamman, andra hos barnet.
Vid en bröstförstoring ligger ett implantat i bröstvävnaden. En översiktsartikel hittade tre små studier om detta. Kvinnor med implantat försökte amma lika ofta. Men när de ammade, ammade de mer sällan uteslutande15. Dataunderlaget är tunt.
Den som planerar en bröstoperation och senare vill amma tar helst upp det vid informationssamtalet. Den som redan är opererad kan tidigt söka stöd från en amningsrådgivare.
Hos barnet misstänks ofta först tungbandet. Om klippning av ett stramt tungband förbättrar amningen är enligt rapporten från den amerikanska barnläkarföreningen inte klarlagt. Många tecken överlappar med andra amningsproblem, därför rekommenderar den att teamet noga tittar på hur barnet dricker16. Det avgörande är hur barnet dricker, inte hur tungbandet ser ut. När ett snitt behövs och varför tungan sedan måste lära om förklaras i artikeln Klippa tungbandet.
Dricker ditt barn svagt, sätter ofta i halsen, blir blekt eller blåaktigt när det dricker eller går inte upp i vikt, låt barnläkarmottagningen undersöka det snarast. Det gäller särskilt för för tidigt födda barn, hos vilka sugande, sväljning och andning ofta ännu inte är färdigutvecklade.
Kompensera
När amning inte är möjlig: vad du kan kompensera
Inte alla mammor kan amma, och inte alla vill. Det viktiga är vad du från och med nu kan göra för funktionen.
Dr. Klaus Berndsen säger tydligt i videon att arbetet vid bröstet inte går att efterlikna rakt av. Saknas denna tidiga skolning och tillkommer fler störfaktorer som napp, flaska eller en täppt näsa kan ett avvikande mönster av tunga, läppar och andning etableras. Enligt vår uppfattning visar det sig senare ofta som munandning, tungdysfunktion eller felställda tänder och käkar.
Det är ingen förebråelse mot föräldrar som inte kunde amma. Mönstret tar inte igen sig av sig självt, men grundprogrammet finns kvar och blir högst överlagrat. Andra stimuli måste träda in, i vardagen och senare i riktad träning, för mönstret går att träna.
Låt barnet arbeta
Håll ditt barn snarare upprätt vid matningen och flaskan snarare vågrätt. Då flödar mjölken inte av sig själv, och ditt barn måste suga självt.
Långsam napp
Välj en napp med litet hål och förstora det aldrig själv. Flaskan ska inte vara tom på några minuter.
Tillåt pauser
Ta emellanåt ut flaskan ur munnen en kort stund. Då bestämmer ditt barn tempo och andningsrytm själv.
Begränsa nappen
Ge nappen riktat, inte som varaktig lösning, och ta ut den så snart ditt barn sover eller är lugnt.
Håll näsan fri
Se till att ditt barn andas genom näsan. Är näsan täppt länge, låt en läkare titta på det.
Tuggning och mugg
Erbjud från tilläggskostens ålder små bitar att tugga och öva tidigt att dricka ur öppen mugg.
Ditt barn dricker 120 ml ur flaskan på fem minuter och sätter i halsen samtidigt. Vad är ett vettigt första steg?
Vardag
Hantera nappen klokt
Många föräldrar vill inte helt avstå från nappen. Då handlar det om hur länge och hur ofta den är i munnen.
En Cochrane-översikt fann hos friska, ammade bebisar att en napp inte mätbart sänkte amningsandelen fram till fjärde månaden, när amningen redan var igång. Om följderna för tänder och mun fanns där inga data17. Frågan om munfunktionen besvaras av studierna om tandbågar och bett längre upp.
Ur logopediskt perspektiv gäller en enkel regel: Behandla nappen som ett läkemedel. Med tydlig anledning, begränsad varaktighet och ett fast slut, senast när de första orden behöver munnen20.
Anledning i stället för vana
Ge nappen för att somna eller för att trösta, inte hela tiden under lek eller i barnvagnen.
Ut när barnet sover
När ditt barn har somnat, ta försiktigt ut nappen.
Granska reklamlöften
Beteckningar som käkvänlig ändrar inget i att något ligger mellan tunga och gom. Det gäller även tummen.
Vänj av tidigt
Ju kortare vanan är, desto lättare blir avskedet. En bytesritual hjälper många barn.
Senare
När ett kompensationsmönster har satt sig
Om den tidiga perioden har lämnat spår visar sig ofta först i småbarns- och förskoleåldern. Då lönar det sig att titta noga på basfunktionerna.
Öppen mun
Under lek, tv-tittande eller sömn står munnen ofta öppen.
Snarkning
Ditt barn snarkar eller sover oroligt.
Tungan fram
Vid sväljning eller tal skjuts tungan in mellan tänderna.
Napp eller tumme
De är långt efter tvåårsdagen fortfarande ofta i munnen.
Täta infektioner
Förkylningar eller öroninflammationer kommer upprepade gånger.
Tänder och bett
På tandläkarmottagningen uppmärksammas tandställning eller bett.
Ett mönster som går av sig självt kan inte ändras med förmaningar. Det lärs om genom många likadana upprepningar. Just det bygger FaceFormer-terapin på. Den tränar andning, sväljning och huvudbalans tillsammans i stället för att stärka enskilda muskler och skapar därmed enligt vår uppfattning förutsättningen för att munslutning och näsandning ska kunna infinna sig.
Barn övar med FaceFormer ZERO. Den har samma form och storlek som ONE, bara materialet är mjukare. I grundövningen och dragövningen lägger sig tungan mot gommen, och luften går genom näsan. De minsta övar genom lek, med appfiguren Facy som sällskap.
Barn under fyra år tränar bara med kunnig handledning. Hur träningen med barn är uppbyggd, vilka övningsplaner som finns och hur du motiverar ditt barn står utförligt på sidan FaceFormer för barn. Behandlingar som ordinerats av läkare, tandläkare eller logoped ska du inte avsluta på egen hand. Träningen kan kombineras med dem.
Hur näsandning, tunga och sväljning hänger ihop i barndomen fördjupas i artiklarna om tungans referensläge, sväljmönstret, polyper och munandning hos barn och läppslutning. Snarkar ditt barn är artikeln om snarkning och sömnapné värd att läsa. Varför en näsa som det andas lite genom lättare svullnar igen förklaras i artikeln om nässkiljeväggen.
Frågor
Vanliga frågor
Varför är amning bra för munmotoriken?
Vid amning arbetar läppar, tunga och underkäke i takt, och sugande, sväljning och andning samordnas med varandra. Mjölken flödar först när tungan bygger upp ett undertryck. Enligt vår uppfattning är det den mest intensiva tidiga skolningen av munnen och grunden för tuggning, tal och näsandning.
Påverkar amning tändernas ställning?
Observationsstudier talar för det. I en sammanställning av 41 studier hade ammade barn mer sällan felställda tänder än barn som aldrig ammats. Inte alla studier finner detta samband, och även arv, näsandning och sugvanor som långvarig nappanvändning spelar in.
Är urpumpad bröstmjölk ur flaska lika bra som amning?
För näringen är det fortfarande bröstmjölk. För munnen är det en skillnad, eftersom barnet behöver arbeta mindre vid flaskan. En långsam napp, en upprätt hållning och pauser under matningen hjälper ditt barn att själv suga och bestämma sitt tempo.
Kan jag amma efter ett kejsarsnitt?
Ja. Starten är efter ett kejsarsnitt oftare svårare, till exempel på grund av smärta eller att mjölken rinner till senare. När amningen väl har kommit igång ammar mammor efter kejsarsnitt enligt en stor analys vid sex månader ungefär lika ofta som efter vaginal förlossning. Tidig hudkontakt och stöd från barnmorska eller amningsrådgivning hjälper.
Hur länge får mitt barn ha napp?
Ur funktionellt perspektiv spelar det framför allt roll hur många timmar om dagen den ligger i munnen och under hur många månader. Ge den riktat i stället för hela tiden och vänj av tidigt, senast när ditt barn börjar prata. Om napp i sömnen och förebyggande av plötslig spädbarnsdöd ger din barnläkarmottagning råd.
Mitt barn ammades inte och andas genom munnen. Vad kan jag göra?
Låt först undersöka om näsan är fri. Mönstret av munslutning, tungans referensläge och näsandning går att träna. Barn övar då med FaceFormer ZERO i grund- och dragövning, barn under fyra år med kunnig handledning. Mer om detta under FaceFormer för barn.
Mer om ämnet
Fler artiklar från kunskapsdelen
Nästa steg
Källor
- Goldfield EC, Richardson MJ, Lee KG, Margetts S (2006). Coordination of sucking, swallowing, and breathing and oxygen saturation during early infant breast-feeding and bottle-feeding. Pediatric Research 60(4):450-455. PMID 16940236. Källa
- Geddes DT, Kent JC, Mitoulas LR, Hartmann PE (2008). Tongue movement and intra-oral vacuum in breastfeeding infants. Early Human Development 84(7):471-477. PMID 18262736. Källa
- Proffit WR (1978). Equilibrium theory revisited: factors influencing position of the teeth. The Angle Orthodontist 48(3):175-186. PMID 280125. Källa
- Proffit WR, Sellers KT (1986). The effect of intermittent forces on eruption of the rabbit incisor. Journal of Dental Research 65(2):118-122. PMID 3455965. Källa
- Warren JJ, Bishara SE (2002). Duration of nutritive and nonnutritive sucking behaviors and their effects on the dental arches in the primary dentition. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics 121(4):347-356. PMID 11997758. Källa
- Feldens CA, Petracco LB, Nascimento GG, Li H, Vítolo MR, Peres KG (2023). Breastfeeding Protects from Overjet in Adolescence by Reducing Pacifier Use: A Birth Cohort Study. Nutrients 15(15):3403. PMID 37571340. Källa
- Peres KG, Cascaes AM, Nascimento GG, Victora CG (2015). Effect of breastfeeding on malocclusions: a systematic review and meta-analysis. Acta Paediatrica 104(467):54-61. PMID 26140303. Källa
- Peres KG, Cascaes AM, Peres MA, Demarco FF, Santos IS, Matijasevich A, Barros AJ (2015). Exclusive Breastfeeding and Risk of Dental Malocclusion. Pediatrics 136(1):e60-e67. PMID 26077480. Källa
- Pires SC, Giugliani ER, Caramez da Silva F (2012). Influence of the duration of breastfeeding on quality of muscle function during mastication in preschoolers: a cohort study. BMC Public Health 12:934. PMID 23114410. Källa
- Bowatte G, Tham R, Allen KJ, Tan DJ, Lau M, Dai X, Lodge CJ (2015). Breastfeeding and childhood acute otitis media: a systematic review and meta-analysis. Acta Paediatrica 104(467):85-95. PMID 26265016. Källa
- Victora CG, Bahl R, Barros AJ et al., Lancet Breastfeeding Series Group (2016). Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. The Lancet 387(10017):475-490. PMID 26869575. Källa
- Uvnäs Moberg K, Ekström-Bergström A, Buckley S et al. (2020). Maternal plasma levels of oxytocin during breastfeeding: A systematic review. PLoS One 15(8):e0235806. PMID 32756565. Källa
- Prior E, Santhakumaran S, Gale C, Philipps LH, Modi N, Hyde MJ (2012). Breastfeeding after cesarean delivery: a systematic review and meta-analysis of world literature. American Journal of Clinical Nutrition 95(5):1113-1135. PMID 22456657. Källa
- Moore ER, Brimdyr K, Blair A et al. (2025). Immediate or early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. Cochrane Database of Systematic Reviews 10:CD003519. PMID 41120189. Källa
- Schiff M, Algert CS, Ampt A, Sywak MS, Roberts CL (2014). The impact of cosmetic breast implants on breastfeeding: a systematic review and meta-analysis. International Breastfeeding Journal 9:17. PMID 25332722. Källa
- Thomas J, Bunik M, Holmes A et al., American Academy of Pediatrics (2024). Identification and Management of Ankyloglossia and Its Effect on Breastfeeding in Infants: Clinical Report. Pediatrics 154(2):e2024067605. PMID 39069819. Källa
- Jaafar SH, Ho JJ, Jahanfar S, Angolkar M (2016). Effect of restricted pacifier use in breastfeeding term infants for increasing duration of breastfeeding. Cochrane Database of Systematic Reviews 8:CD007202. PMID 27572944. Källa
- Moon RY, Carlin RF, Hand I, Task Force on Sudden Infant Death Syndrome (2022). Sleep-Related Infant Deaths: Updated 2022 Recommendations for Reducing Infant Deaths in the Sleep Environment. Pediatrics 150(1):e2022057990. PMID 35726558. Källa
- Berndsen K, Berndsen S (2005). Stillen und Schnulleranwendung als Ursache für Schnarchen und nächtliche Atemaussetzer. Laktation und Stillen 2/2005:58-59. Kort bidrag med enkät, utan jämförelsegrupp. Källa
- Furtenbach M, Wallner B (2009). Myofunktionelle Therapie (MFT) im orofazialen Bereich: praktische und kritische Aspekte aus logopädischer Sicht. Kieferorthopädie 41(4):259-264. Källa
Kom igång
Redo för träningen?
Den kostnadsfria FaceFormer-appen guidar grundövningarna, räknar med och påminner dig om passen. Vid önskemål följer en mottagning från behandlarregistret dig.
FaceFormer ZERO + ONE
Båda materialhårdheterna för start, dag och natt. Setet för vuxna.
FaceFormer ZERO
Den mjukare FaceFormer för starten, för barn och för natten.
FaceFormer ZERO barnset
ZERO med hygienbox, plyschväska och framstegsbok med stämpel.
FaceFormer-träningen syftar till att åter ställa in basfunktionerna andning, sväljning och huvudbalans fysiologiskt med munslutning och tungans referensläge, och skapar därmed förutsättningen för att besvär kan förbättras. Den ersätter inte en läkarundersökning. Behandlare nära dig hittar du i behandlarregistret.
