Fackartikel tunga
Tungans vilolägeVarför tungan behöver en referens
Tungan mot gommen, men på vilket ställe och hur hårt? Här får du veta var din tungspets hör hemma, varför ett stelt ”viloläge” egentligen inte finns och hur tungans referensläge ställer in sig via andning, sväljning och huvudbalans.
Känner du igen dig?
Var är din tunga när du inte tänker på den?
Vad stämmer in på dig?
Tryck på det som stämmer in på dig.
Stämmer två eller fler punkter in är det värt att titta närmare på ditt tungläge i referensläget. Tillsammans visar sådana tecken ofta att tungspetsen inte tillförlitligt hittar sin referenspunkt i gommen eller hålls med kraft i stället för i mönstret. Båda går att träna.
Var tungspetsen hör hemmaVarför pressning inte är måletDet viktigaste i korthet
- Något stelt ”viloläge för tungan” finns inte, eftersom tungan hela tiden justeras av nervsystemet.
- Vi talar om tungans referensläge, där tungspetsen ligger mot den lilla upphöjningen bakom de övre framtänderna och tungryggen lägger sig mot gommen vid sväljning.
- Detta läge uppstår inte genom pressning, utan som ett mönster av andning, sväljning och huvudbalans, och mönster går att träna.
Video
Tungans viloläge: finns det ens?
Das Video lädt erst nach dem Klick. Dann werden Daten an YouTube (Google) übertragen.
Begreppet
Vad som menas med ”tungans viloläge”
Den som söker efter ”tungans viloläge” eller ”tungläge” vill oftast veta var tungan ska ligga när man inte pratar, äter eller sväljer.
Begreppet ”tungans viloläge” kommer från den myofunktionella terapin. Alla förstår vad som menas, och ändå är ordet missvisande, eftersom tungan aldrig vilar. Den ändrar sitt läge vid varje huvudrörelse, med andningen och med tyngdkraften, och nervsystemet justerar den hela tiden. Vi talar därför om tungans referensläge.
Var ligger din tunga just nu?
Kärnan
Varför referensläge i stället för viloläge
På underkäken går det särskilt bra att mäta vad som ligger bakom en förment vila. För tungan gäller samma princip, bara ännu tydligare.
Underkäken vilar inte på sina leder. Den hänger i en upphängning av muskler, i jämvikt mellan slutare, öppnare och tyngdkraft. Tandvården kallar läget med lätt öppna tandrader för ”viloläge”. Hur lite vila det rymmer visar mätningar av musklernas elektriska aktivitet.
genomsnittligt avstånd mellan tandraderna när ”viloläget” bestäms kliniskt, mätt på 40 personer1
genomsnittligt avstånd vid det faktiska minimumet av muskelaktivitet, i samma undersökning1
öppning, över vilken aktiviteten i tuggmuskeln och tinningmuskeln sjunker kraftigt1
visade även i ”viloläget” en ihållande aktivitet hos enskilda motoriska enheter i tinningmuskeln2
Även i det mest gynnsamma området upphör alltså inte musklernas arbete. En forskargrupp vid universitetet i Dundee visade dessutom att denna restaktivitet sjunker mätbart ytterligare under hypnos. Författarna drar slutsatsen att en del av den har biologiskt ursprung3. Det man mäter där är inget stillestånd. Det är ett fortlöpande justerat referenstillstånd.
Tungan har ingen fast plats. Den har en referenspunkt.Dess exakta kontaktställe växlar med andningsfas, huvudbalans och uppgift. Konstant förblir relationen till främre delen av gommen.
För tungan tillkommer dess byggprincip. Den har inget skelett och rör sig genom sin form, med nästan oförändrad volym. Forskare i Grenoble rubbade tungan mekaniskt ur sitt läge under tal. Mätpunkterna på tungan återvände inte till sin gamla plats, utan till den form som behövdes för det ljud som just bildades4. Det som skyddades var inte platsen utan funktionen.
Som en båt vid bryggan
En båt vid bryggan ligger aldrig helt stilla. Den höjs och sänks med vågorna och vrider sig lite i vinden, och ändå stannar den på sin plats eftersom förtöjningarna håller relationen till bryggan. Ungefär så dockar tungspetsen vid främre delen av gommen, medan resten av tungan anpassar sig till andning, huvudbalans och uppgift.
”Tungans viloläge” betyder alltså inte en punkt där man håller fast tungan, utan en referens som den efter varje sväljning återvänder till av sig själv. Detta återvändande är ett lagrat rörelsemönster. Det uppstår genom upprepning, vid varje sväljning och varje andetag, och därför går det att träna. Den som i stället övar ett statiskt ”viloläge” tränar en stillbild. Enligt vår uppfattning förklarar det varför vissa program stärker tunga och munbotten utan att sväljmönstret förändras.
3D-film
Vägen till referenspunkten
Animationen visar på tio sekunder i sidosnitt var tungspetsen hör hemma.
Stället
Var exakt tungspetsen hör hemma
Känn med tungspetsen bakom dina övre framtänder och glid en liten bit bakåt. Efter några millimeter känner du en liten, mjuk upphöjning i gommen. Det är papilla incisiva, ordagrant den lilla upphöjningen vid framtänderna. Där ligger tungspetsen an, utan att röra vid tänderna och utan att trycka.
Resten av tungkroppen behöver du inte placera medvetet. Vid sväljning lägger den sig mot gommen framifrån och bakåt, och med sluten mun och näsandning håller ett lätt undertryck den kvar där.
Varför just detta ställe? Papilla incisiva innehåller bland de undersökta regionerna i munnen flest känsliga berörings- och trycksensorer, men däremot bara sällan smärtfibrer5. Även resten av den hårda gommen är utrustad med sensorer vars anordning påminner om fingertopparna6. På motsatta sidan ligger tungspetsen, själv ett mycket känsligt mätorgan.
genomsnittlig storlek på känselfälten hos tungans fina beröringssensorer, avlett från den mänskliga tungnerven. Alla undersökta nervknippen nådde ända ut i tungspetsen7
lägsta uppmätta retningströskel för dessa sensorer, alltså en knappt märkbar beröring7
Vi kallar därför detta ställe referenspunkten. Beröringen ger nervsystemet en haptisk referens, ett slags ledstång som sväljning, andning och tal orienterar sig efter.
Koncentrera dig i början bara på tungspetsen, resten av tungan följer med av sig själv vid sväljning. Om spetsen i början glider från stället är det normalt. Den ska bara inte trycka mot tänderna.
Sväljning
Vad tungan gör vid sväljning
Tungspetsens kontakt med referenspunkten är ännu inte hela tungans referensläge. Fullständigt blir det först vid sväljning. Då höjer sig tungan framifrån och bakåt mot gommen, avsnitt för avsnitt, och skjuter saliv eller mat bakåt, ungefär som en tumme som stryker ut en tandkrämstub8. Det sker flera hundra till tusen gånger om dagen9.
Efter sväljningen stannar tungan inte uppe genom kraft. Läpparna ligger löst mot varandra, tungan håller kontakt med gommen, andningen går genom näsan. Då står munhålan under ett lätt undertryck som håller tungan kvar där.
Faller tungan ner måste munnen tätas framtill, utan inre mothåll. Ett stabilt läge blir till hållarbete för läppar och haka.
Triaden
Varför tungans referensläge bär så mycket
Tungan ligger mitt i de tre basfunktionerna andning, sväljning och huvudbalans. Hur den ligger bestämmer förutsättningarna för alla tre.
Andning
Ligger tungan mot gommen förblir munnen sluten utan ansträngning, och luften tar vägen genom näsan. Samtidigt bildar tungan en del av väggen i de övre luftvägarna. Ligger den lågt och är inte inkopplad i andning och sväljning gör den svalget lättare trängre under sömnen. Vid munandning är motståndet i de övre luftvägarna under sömnen betydligt högre än vid näsandning10.
Sväljning
Tungspetsens kontakt med referenspunkten är utgångspunkten för sväljrörelsen. Därifrån bygger tungryggen upp trycket mot gommen. Ändras utgångskontakten ändras ordningsföljden, vid varje enskild sväljning.
Huvudbalans
Tungan arbetar på munbotten, och den hänger i tungbenet, ett ben utan led. Hos 40 friska personer förändrades tungbenets läge mätbart så snart huvudet var förskjutet framåt11.
Enligt vår uppfattning står ett saknat referensläge för tungan därför i regel inte ensamt. Det är en del av ett mönster där andning, sväljning och huvudbalans tillsammans kommer ur jämvikt. Denna triadiska funktionskrets står i början av många orsakskedjor.
Referensen saknas
Tungspetsen ligger nere, kontakten med gommen uteblir. Ofta börjar det med munandning i barndomen.
Återkopplingen bleknar
Utan kontakt får tunga och gom inga stimuli. Hjärnan räknar med tiden knappt längre med signaler därifrån.
Andra muskler hoppar in
Läppar, hakmuskel, munbotten och tuggmuskler tar över tätning och stöd. Ett lugnt grundläge blir till hållarbete.
Mönstret nöts in
Vid varje sväljning upprepas och befästs ersättningslösningen.
Besvären blir synliga
Tungpressning, en öppen munhållning, tandfelställningar, spända käk- och nackmuskler eller snarkning och andningsuppehåll nattetid kan stå i slutet av denna kedja.
Enligt vår uppfattning är snarkning och obstruktiv sömnapné i regel det nattliga slutstadiet av ett mönster som börjar under dagen. Övningar för tunga, gom och svalg sänkte i en sammanställning av 9 studier med 120 vuxna andningsuppehållen och andningsavflackningarna i genomsnitt från 24,5 till 12,3 per timmes sömn14. Studierna gällde inte FaceFormer. Men de visar att luftvägarnas spänning går att träna. Mer om detta i artikeln Snarkning och sömnapné.
Tungtension
Inte platsen, formen är det som räknas
Eftersom tungan ständigt ändrar sitt läge är det mer meningsfullt att titta på form och spänning än på en plats. Vi talar om fysiologisk tungtension, en balanserad grundspänning där tungan behåller sin form och fritt kan anpassa sig. Avviker mönstret talar vi om tungdyskinesi.
Låg och platt
Tungan ligger i underkäken, spetsen nere bakom framtänderna. Kontakten med gommen saknas, läppar och haka tar över tätningen.
Balanserad
Tungspetsen ligger vid referenspunkten, tungryggen lägger sig brett mot gommen vid sväljning. Spänningen räcker precis för att hålla formen. Det är den fysiologiska tungtensionen.
Pressad
Tungan trycks med kraft mot gommen eller mot tänderna. Andra muskler spänns samtidigt, ofta munbotten, haka eller käke.
En grundspänning finns kvar även under sömnen, om än svagare än i vaket tillstånd. Skelettmuskulaturen stängs i stort sett av först under drömsömnen, REM-sömnen. Hur det går till visade en undersökning vid University of Toronto på tuggmuskulaturen hos råttor: signalämnena GABA och glycin hämmar de styrande nervcellerna och stänger riktat av muskelaktiviteten13. Utanför dessa faser behåller muskulaturen sin grundspänning, även tungans.
Som handryggen på bordet
Om du lägger handen med handryggen mot bordet förblir fingrarna lätt böjda och handflatan lätt välvd, utan att du gör något för det. Handen behåller av sig själv en grundform. På liknande sätt behåller tungan sin form även utan viljemässig spänning. Endast under REM-sömnen släpper denna spänning i stort sett.
”Tungpressning”, ”tungstöt” eller ”tungframskjutning” beskriver oftast samma bild. Vid sväljning trycker tungspetsen mot eller mellan framtänderna, i stället för att stödja sig mot referenspunkten. Enligt vår uppfattning är detta i regel en ersättningslösning, eftersom en lågt liggande tunga måste täta sväljningen framtill vid tänderna.
Även tandavtryck i tungkanten tillskrivs ofta en för stor tunga. Men tungan behåller i stort sett sin volym, det som är föränderligt är dess form. Ligger den lågt och brett trycker samma volym i sidled mot tandraderna. Avtrycken visar då var tungan ligger.
Bakgrund
Mewing, tungövningar och myofunktionell terapi
Under nyckelordet ”mewing” sprids rådet att lägga tungan platt mot gommen och trycka den dit medvetet under dagen, ofta i förhoppning om en markantare käklinje. Tungspetsen vid främre delen av gommen är där i princip rätt beskriven. Skillnaden ligger i att läget hålls vid mewing, medan det i FaceFormer-träningen uppstår ur rörelseförloppet.
Enligt vår uppfattning är ett ihållande, statiskt tryck av tungan mot gommen inget naturligt tillstånd. Den som pressar tungspetsen uppåt med kraft, utan att det är inkopplat i sväljning och andning, belastar ofta samtidigt hakmuskeln, munbotten och käkmusklerna. Kraft är inte målet, mönstret är det som räknas.
Pressa tungan mot gommen (mewing)
- Håller ett läge medvetet och med kraft
- Angriper framför allt tungan
- Sväljning, näsandning och huvudbalans är inte medvetet med
- Mer tryck räknas som mer framsteg
FaceFormer-träning
- Tungan hittar sitt läge via sväljning och undertryck
- Övar läppslutning, tunga, näsandning och huvudbalans i ett sammanhängande förlopp
- Målet är ett mönster som löper utan att man tänker på det
- Upprepning och precision räknas, inte kraft
Båda angreppssätten tar tungan på allvar. De skiljer sig åt i om läget hålls eller lärs in som ett mönster.
Även den klassiska myofunktionella terapin, förkortat MFT, utgår från en riktig grundtanke, eftersom funktioner formar strukturer. Men många program övar enskilda rörelser. Isolerade tungövningar som tryck mot en spatel tränar en enskild rörelse utanför sväljsammanhanget. Tungan hänger via munbotten och tungbenet i underkäken, svalget och huvudbalansen. Trycker den mot ett motstånd får hjärnan en signal från tungan utan den sväljsekvens som den hör till.
Enligt vår uppfattning tränar en sådan övning framför allt den enskilda rörelsen. Vi utgår därför från förloppet där tungan arbetar vid sväljning. I Hamburgs jämförelsestudie med myofunktionell terapi utan hjälpmedel låg tungan i FaceFormer-gruppen oftare mot gommen vid sväljning, och munslutningen infann sig snabbare. Läppkraften ökade i båda grupperna, skillnaden låg i sväljmönstret15. FaceFormer-terapin är ingen myofunktionell terapi, utan en egen metod, en funktionsmönsterträning: andning, sväljning och huvudbalans hör i varje repetition till samma träningsförlopp.
Precision uppstår inte före mönstret, utan i mönstret.Sväljning är ett kopplat förlopp av tunga, gom, läppar, käke och andning. Där lär sig tungan sin uppgift.
Träning
Tungträning: träna tungans referensläge
Det räcker inte att bara tänka på det. Så snart uppmärksamheten är någon annanstans återkommer det gamla mönstret. Att tungspetsen kan bli mer exakt vid främre delen av gommen visar en undersökning från Aalborg. Arton personer siktade med tungspetsen på fält i gommen, framtill träffade de snabbare och mer exakt, och under tre övningsdagar blev de tydligt bättre12.
I FaceFormer-träningen uppstår tungans referensläge ur själva förloppet. FaceFormer ligger i munhålans förgård (vestibulum), framför tänderna och bakom läpparna. Tungspetsen ligger vid referenspunkten, du andas genom näsan, huvudet är upprätt balanserat.
I grundövningen trycker du ihop läppkilen med läpparna, biter ihop kort med kindtänderna och sväljer en gång. Undertrycket suger tungan mot gommen. Därefter slappnar du av i läpparna, tungspetsen stannar där den är.
I början trycker tungspetsen ofta hårdare mot referenspunkten än nödvändigt. Så länge ett läge är ovant använder du omedvetet mer kraft för att hålla det. Med mer övning och automatisering blir trycket i regel mindre. Avgörande är att tungspetsen ligger på rätt ställe och är rätt inriktad, inte hur hårt den trycker. Om tungspetsen trots övning inte kommer upp kan ett för kort tungband ligga bakom. Vad du då kan göra står i artikeln Klippa tungbandet.
I dragövningen drar du dessutom läppkilen framåt med tummen och pekfingret, bara så hårt som dina läppar kan hålla emot. Undertrycket i munnen ökar, och tungspetsen förblir vid sväljningen den fasta punkt varifrån hela förloppet startar.
I klippet syns genioglossus, den största tungmuskeln. Den fäster på insidan av hakan, drar tungan framåt och uppåt och arbetar här tillsammans med läppar, munbotten och andning.
- Från dag 1
Grundövning
Tre gånger dagligen några minuter med FaceFormer ZERO, antalet repetitioner ökar du vecka för vecka.
- Från ungefär vecka 3
Dragövning och natt
Dragövningen tillkommer. Nattetid bär du FaceFormer ZERO, så snart grundövningen sitter.
- Efter några veckor
Byte till ONE
Dagtid tränar du med FaceFormer ONE. Den har samma storlek och form som ZERO, bara av fastare material.
- Från ungefär vecka 6
Utökade moduler
Efter behov tillkommer fler moduler, till exempel huvudbalansrotationen.
- Under flera månader
Mönstret går av sig självt
Innan de nya förloppen går utan att man tänker på dem räknar övningsmanualen med sex till tolv månader.
Den kostnadsfria FaceFormer-appen guidar dig genom grundövningarna, alla moduler hittar du på övningssidorna. För barn gäller ett eget övningsschema, mer om detta under FaceFormer för barn.
Vardag
Tungans referensläge i vardagen
Lägga an i stället för att pressa
Tungspetsen rör vid referenspunkten, den trycker inte. Känner du spänning i munbotten, hakan eller nacken är det för mycket.
Tänderna i svävande läge
Utom när du tuggar och sväljer står tänderna lätt isär. Kommer du på dig själv med att pressa, släpp tänderna och lägg tungspetsen an.
Läpparna stängda, näsan öppen
Läpparna ligger löst mot varandra, luften tar vägen genom näsan. Med sluten mun och näsandning håller undertrycket tungan nästan av sig själv mot gommen.
Korta kontroller under dagen
Koppla en kort blick inåt till något du gör ofta, till exempel när du låser upp mobilen. Var är tungspetsen, andas du genom näsan?
Huvudbalans vid skärmen
Ställ in skärm och stol så att ditt huvud balanserar över kroppen och inte vandrar framåt.
Tålamod med sväljningen
Om sväljningen i träningen är svår i början sväljer du först bara vid varannan repetition.
Öka varsamt
Om det drar i tunga, munbotten eller nacke efter träningen minskar du antalet repetitioner i appen och ökar långsammare. Kraft är inte målet.
Frågor
Vanliga frågor
Vilket är tungans rätta viloläge?
Det handlar om tungans läge när du inte pratar, äter eller sväljer. Tungspetsen ligger mot den lilla upphöjningen bakom de övre framtänderna, utan att röra vid tänderna, tungryggen brett mot gommen. Läpparna är löst slutna, tänderna står lätt isär. Eftersom tungan aldrig vilar helt talar vi om tungans referensläge.
Var exakt ligger tungspetsen rätt?
Vid papilla incisiva, en liten, mjuk upphöjning i gommen några millimeter bakom de övre framtänderna. Glid med tungspetsen från framtändernas baksida en liten bit bakåt. Där ligger den an utan att trycka.
Hur håller jag tungan mot gommen?
Inte genom att hålla fast. Låt tungspetsen ligga löst mot den lilla upphöjningen bakom de övre framtänderna, läpparna slutna, tänderna lätt isär, och andas genom näsan. Resten sköter sväljningen: vid varje sväljning lägger sig tungryggen mot gommen, och undertrycket i den slutna munnen håller den kvar där. Den som medvetet trycker upp tungan spänner samtidigt munbotten och käken. För att läget ska bestå utan att man tänker på det behöver tungan en grundspänning, som byggs upp i träningen, och ett sväljmönster som gång på gång för den tillbaka mot gommen.
Måste jag trycka tungan hårt mot gommen?
Nej. Tungans referensläge är ingen kraftansträngning. Ihållande pressande spänner enligt vår uppfattning samtidigt munbotten, haka och käke och stör snarare det naturliga mönstret. Tungspetsen ligger an, resten ger sig genom sväljning och undertryck.
Vad är skillnaden mellan mewing och FaceFormer-träningen?
Båda placerar tungspetsen vid främre delen av gommen. Vid mewing hålls tungan medvetet och med kraft i detta läge. I FaceFormer-träningen uppstår läget ur förloppet av läppslutning, näsandning, sväljning och huvudbalans. Målet är ett mönster som löper utan att man tänker på det, inte ett så hårt tryck som möjligt.
Vad betyder tungpressning och tungstöt?
Båda begreppen beskriver att tungan vid sväljning trycker framåt mot eller mellan framtänderna, i stället för att stödja sig mot gommen. Man talar också om tungframskjutning. Enligt vår uppfattning är detta i regel en ersättningslösning när tungan ligger lågt, eftersom sväljningen då måste tätas framtill vid tänderna.
Varför har min tunga tandavtryck i kanten?
Tandavtryck i tungkanten visar ofta att tungan ligger lågt och brett i underkäken och trycker i sidled mot tandraderna. En faktiskt förstorad tunga är sällsynt och har då en identifierbar grundsjukdom.
Vilken tungträning passar för vuxna?
En som inte stärker tungan separat, utan bygger in den i förloppet. Övningar som att smacka med tungan eller trycka mot en spatel gör muskeln starkare, men ändrar inte var tungan ligger när du inte tänker på den. I FaceFormer-träningen övar du tungans referensläge, läppslutning, näsandning och sväljning i ett sammanhängande förlopp, tre gånger dagligen några minuter och efter några veckor även nattetid med ZERO. Även den som har haft mönstret sedan barndomen kan på så sätt öva in det på nytt. Räkna med flera månader innan det går av sig självt.
Är FaceFormer-terapin en myofunktionell terapi?
Nej. FaceFormer-terapin är en egen metod, en funktionsmönsterträning. Läppslutning, näsandning, tungläge, sväljning och huvudhållning hör i varje repetition till samma träningsförlopp, och tungan är då en del av mönstret. Många logopedmottagningar använder FaceFormer, även som komplement till myofunktionell terapi. Om du redan går i logopedisk eller myofunktionell behandling kan du ta upp träningen där.
Var ligger tungan när man sover?
I bästa fall där den också ligger på dagen, med spetsen vid främre delen av gommen. Muskelspänningen minskar under sömnen, men en grundspänning finns kvar. Endast under drömsömnen (REM) stänger nervsystemet i stort sett av skelettmuskulaturen, och dessa faser går över igen. Om tungan saknar grundspänning eller munnen står öppen sjunker den bakåt och kan göra svalget trängre. Mer om detta under snarkning och sömnapné.
Mer om ämnet
Fler artiklar från kunskapsdelen
Erfarenheter om ämnet
Nästa steg
Källor
- Michelotti A, Farella M, Vollaro S, Martina R (1997). Mandibular rest position and electrical activity of the masticatory muscles. Journal of Prosthetic Dentistry 78(1):48-53. PMID 9237146. Källa
- Yilmaz G, Uginčius P, Sebik O, Türker KS (2015). Tonic activity of the human temporalis muscle at mandibular rest position. Archives of Oral Biology 60(11):1645-1649. PMID 26351747. Källa
- Al-Enaizan N, Davey KJ, Lyons MF, Cadden SW (2015). Effect of hypnosis on masseter EMG recorded during the ‘resting’ and a slightly open jaw posture. Journal of Oral Rehabilitation 42(11):840-846. PMID 26059538. Källa
- Ito T, Szabados A, Caillet JL, Perrier P (2020). Quick compensatory mechanisms for tongue posture stabilization during speech production. Journal of Neurophysiology 123(6):2491-2503. PMID 32432505. Källa
- Endo C, Sato T, Yajima T, Igarashi K, Ichikawa H (2018). Innervation of the Human Incisive Papilla: Comparison with Other Oral Regions. Cells Tissues Organs 205(2):93-104. PMID 29734141. Källa
- Moayedi Y, Michlig S, Park M, Koch A, Lumpkin EA (2021). Somatosensory innervation of healthy human oral tissues. Journal of Comparative Neurology 529(11):3046-3061. PMID 33786834. Källa
- Trulsson M, Essick GK (1997). Low-threshold mechanoreceptive afferents in the human lingual nerve. Journal of Neurophysiology 77(2):737-748. PMID 9065846. Källa
- Hiiemae KM, Palmer JB (2003). Tongue movements in feeding and speech. Critical Reviews in Oral Biology and Medicine 14(6):413-429. PMID 14656897. Källa
- Lear CS, Flanagan JB, Moorrees CF (1965). The frequency of deglutition in man. Archives of Oral Biology 10:83-100. PMID 14262163. Källa
- Fitzpatrick MF, McLean H, Urton AM, Tan A, O’Donnell D, Driver HS (2003). Effect of nasal or oral breathing route on upper airway resistance during sleep. European Respiratory Journal 22(5):827-832. PMID 14621092. Källa
- Ye J, Jin L, Cheng R et al. (2025). Changes in the craniofacial morphology and hyoid bone position in the neutral and forward head posture in healthy individuals: A cross-sectional study. Journal of Back and Musculoskeletal Rehabilitation 38(3):533-543. PMID 39973255. Källa
- Caltenco HA, Lontis ER, Boudreau SA, Bentsen B, Struijk J, Andreasen Struijk LN (2012). Tip of the tongue selectivity and motor learning in the palatal area. IEEE Transactions on Biomedical Engineering 59(1):174-182. PMID 21954196. Källa
- Brooks PL, Peever JH (2012). Identification of the transmitter and receptor mechanisms responsible for REM sleep paralysis. Journal of Neuroscience 32(29):9785-9795. PMID 22815493. Källa
- Camacho M, Certal V, Abdullatif J, Zaghi S, Ruoff CM, Capasso R, Kushida CA (2015). Myofunctional Therapy to Treat Obstructive Sleep Apnea: A Systematic Review and Meta-analysis. Sleep 38(5):669-675. PMID 25348130. Källa
- Korbmacher HM, Schwan M, Berndsen S, Bull J, Kahl-Nieke B (2004). Evaluation of a new concept of myofunctional therapy in children. International Journal of Orofacial Myology 30:39-52. PMID 15832861. Studie från Hamburg, medförfattaren Sabine Berndsen är medutvecklare av FaceFormer. Källa
Kom igång
Redo för träningen?
Den kostnadsfria FaceFormer-appen guidar grundövningarna, räknar med och påminner dig om passen. Vid önskemål följer en mottagning från behandlarregistret dig.
FaceFormer ZERO + ONE
Båda materialhårdheterna för start, dag och natt. Setet för vuxna.
FaceFormer ZERO
Den mjukare FaceFormer för starten, för barn och för natten.
FaceFormer ZERO barnset
ZERO med hygienbox, plyschväska och framstegsbok med stämpel.
FaceFormer-träningen syftar till att åter ställa in basfunktionerna andning, sväljning och huvudbalans fysiologiskt med munslutning och tungans referensläge, och skapar därmed förutsättningen för att besvär kan förbättras. Den ersätter inte en läkarundersökning. Behandlare nära dig hittar du i behandlarregistret.
